Haven mår inte bra.
Därför är det hög tid att kavla upp ärmarna för att tillsammans med företag, civilsamhälle, myndigheter och politiker göra någonting åt det enorma problemet med plastskräp i haven.
Det stora problemet med plastnedskräpningen är att plasten inte försvinner.
Förpackningar för snabbmat, godis och tobak står för en stor del av skräpet. Ofta har den plastförpackning eller plastartikel som hamnar i havet bara använts en enda gång – för att sedan stanna kvar i havet i hundratals år.
Det plastskräp som hamnat i havsmiljön bryts ner i mindre och mindre partiklar. Dessa kan dra till sig andra miljögifter och riskerar att vandra uppåt i näringskedjan. Djuren i havet kan också fastna eller trassla in sig i skräp som flyter omkring.
Nedskräpningen skadar även ekonomin när samhällen får bära kostnaderna för minskad turism och skador på ekosystemen.
Nu startar Håll Sverige rent nätverket Havsalliansen. Vi ska göra skillnad genom att medlemmarna förbinder sig att utföra åtgärder för att ställa om till en cirkulär plastekonomi där vi fasar ut fossilbaserad jungfrulig plast, skalar upp flergångslösningar, minskar engångsplasten, ökar återvinningen och hjälper till att återställa haven från den skada som redan gjorts.
Nätverket är ett brett samarbete mellan företag och organisationer som vill vara med och skapa ett långsiktigt engagemang för rena hav och minskad nedskräpning. Genom att driva på en marknadsförändring där vi går från en linjär till en cirkulär plastekonomi.
Problemet med plast i havet växer för varje år. Vi ser alldeles för få steg åt rätt håll. Och det är inte bara vi som är oroliga. I Agenda 2030, FN:s globala mål för en hållbar utveckling, adresseras problemet med skräp i havet i mål 14.
Målet är att förebygga och avsevärt minska marint skräp i havet till 2025. Delegationen för Agenda 2030 skriver i sin handlingsplan att det är en stor utmaning med tanke på den stora mängden marint skräp och plaster.
Naturvårdsverket har lanserat en färdplan för en hållbar plastförbrukning.
Att minska nedskräpningen är en del av arbetet med att nå en cirkulär ekonomi där målet är att avfall inte ska uppkomma överhuvudtaget. Men det nuvarande systemet läcker och en del av detta läckage blir till skräp som hamnar i havet.
För att få bukt med problemet med plast i haven, och ställa om till en cirkulär plastekonomi, är det viktigt att plastskräpproblemet finns med redan vid utformningen och designfasen av produkter så att de i stället kan användas som en resurs.
Samtidigt är det viktigt att arbeta förebyggande och se till att skräpet inte uppkommer. En ytterligare åtgärd är att vi måste göra återvunnen plast mer attraktiv och efterfrågad så att all plast som används återvinns i stället för att den ska hamna i naturen.
Vi ser att lösningen finns på flera plan. Politiker måste skapa en tydlig spelplan med gemensamma regler för en cirkulär plastekonomi. Företag måste genomföra konkreta åtgärder i omställningen.
Konsumenterna måste uppmuntras att göra skräpfria val i vardagen och kommunerna måste ges förutsättningar att göra det enkelt för medborgarna. Civilsamhället måste ges förutsättningar att arbeta proaktivt och förebyggande.
Nu vill vi i nätverket Havsalliansen växla upp. Medlemmarna i nätverket kommer att verka för en förändring genom att:
- Eliminera onödiga engångsplastprodukter och engångsförpackningar.
- Öka andelen återvunnen plast.
- Fasa ut fossilbaserad jungfrulig plast.
- Skala upp lösningar som gör det lättare att använda flergångsprodukter.
Nedskräpningen kan synas vara ett enkelt problem. Det är väl bara att låta bli att skräpa ner.
Men vår nya aktiva livsstil, med on-the-go-ätande och en överkonsumtion av varor i engångsförpackningar, är en enorm utmaning.
Planer och strategier är bra, men nu är det dags för handling.
Vi behöver minska mängden plast i våra hav och det kan vi göra tillsammans.