Oavsett om det är barnen som ska skjutsas till skolan eller material som ska till sjukhuset behövs det fungerande vägar.
Varken människors vardag eller samhället i stort fungerar utan transporter och/eller resor.
Bilens andel av resandet har ökat under coronapandemin. Enligt en undersökning från Kungliga Automobil Klubben (KAK) kommer varannan svensk (49 procent) att välja bilen i större utsträckning även efter pandemin.
Infrastrukturen måste planeras efter detta resandemönster.
Sverige är ett land med mestadels långa avstånd mellan städer och orter. Det krävs bra och väl underhållna vägar för att vidmakthålla en levande landsbygd med ett väl fungerande väginfrastruktursystem.
Under våren kommer en ny infrastrukturproposition att läggas fram i riksdagen.
Här ska ramarna för de kommande årens infrastrukturplanering fastställas. Hur mycket resurser som staten ska avsätta och ungefär vad som ska prioriteras beslutas här.
Behoven är enorma. Det ser inte ut som om de kommer att tillfredsställas enligt det underlag som Trafikverket tagit fram.
63 procent av det statliga vägnätet är byggt före 1970. Sedan dess har antalet fordon på vägarna vuxit kraftigt, och kommer att fortsätta växa, enligt Trafikverkets egna prognoser.
Samtidigt försämras kvaliteten på vägarna allt snabbare Både det låg- och det högtrafikerade vägnätet blir sämre.
Inte minst är vägnätet på landsbygden eftersatt. Men även i storstadsregionerna är utvecklingen på väg åt fel håll. Vi är många som sett potthålen i vägarna bli fler.
Nu krävs det att ordentligt med resurser avsätts och att planeringen utgår från de prognoser som finns om ökad trafik.
Detta är en lönsam affär. Att inte göra någonting kan kosta både i säkerhet och mindre effektiva transporter.
Politiker och planerare måste våga prioritera våra vägar.