Politiken ger effekt – ett studieförbund mindre

Som en direkt konsekvens av regeringens nedskärningar i anslagen till studieförbunden, meddelar nu Kulturens studieförbund att de lägger ner den statsbidragsberättigade verksamheten. Därmed står ca 500 lokala kulturföreningar utan folkbildningens stöd för verksamheten.

”Vidare menar Timbro att folkbildningen borde kunna finansieras helt privat, vilket skulle medföra att förutsättningarna för deltagande skulle bli högst ojämlika över landet.”

”Vidare menar Timbro att folkbildningen borde kunna finansieras helt privat, vilket skulle medföra att förutsättningarna för deltagande skulle bli högst ojämlika över landet.”

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2023-11-01 05:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Studieförbunden ska ha en tydlig profil, idégrund och verksamhetsmål i sitt arbete. Nu försvinner en av dessa profiler. Kulturens har arbetat för att alla ska kunna ta del av och utöva kultur i hela landet. Det handlar om sång, musik, dans, teater och berättande, filmskapande, bild och form, slöjd och hantverk. Saker som bidrar till gemenskap mellan människor som delar ett intresse. Varför offras då detta i en tid när vi mer än någonsin behöver allt som håller oss samman?

SD motverkar folkbildningen. Möjligen har de hämtat inspiration från Timbro, den borgerliga tankesmedjan som våren 2022 publicerade rapporten ”Kommandohöjderna”. Där utpekas den så kallade politiska folkbildningen som en av de ojämlika fördelar som socialdemokratin skaffat sig. Det Timbro och SD måste ha missat är att sju av åtta riksdagspartier är medlemsorganisation i något av de tio studieförbunden. Samtliga studieförbund har också ett stort antal medlems- och samarbetsorganisationer, som står för den absoluta majoriteten av verksamheten.

Vidare menar Timbro att folkbildningen borde kunna finansieras helt privat, vilket skulle medföra att förutsättningarna för deltagande skulle bli högst ojämlika över landet. Det skulle även riskera att folkbildningen ”populariseras” för att säkerställa intäkter för lokaler, personal och genomförande.

Efter ett år med Tidöavtalet, råder det väl ingen tvekan om vilka som håller i taktpinnen. SD:s avsky mot folkbildningen hänger samman med en ovilja att acceptera kulturens frihet. En ambition att kontrollera allt; från generaldirektörer till ABF-avdelningar samt public service. Men även om att tysta oppositionen från kritiska människorättsorganisationer. Detta får direkta konsekvenser! Det är skälet till att vi ser Kulturens studieförbund statsbidragsberättigade verksamhet försvinna.

Ett bildat folk utgör ett hot mot en politik som vill rangordna det mänskliga värdet utifrån olika faktorer, och då framförallt personens ursprung. När hat och hot kan bemötas med reflekterade fakta riskerar polariserande missnöjespartiers one-liners att förlora sitt berättigande. Därför behövs det mer folkbildning – inte mindre.