År 2022 blev ett dystert rekordår avseende antalet döda till följd av skjutvapenvåld. I Sverige sköts 61 personer ihjäl förra året. Det ska jämföras med våra nordiska grannländer där Finland hade två dödsskjutningar och Norge samt Danmark hade fyra dödsskjutningar.
Det svenska tillståndet är allvarligt. Polistätheten är bland de lägsta i EU och dödsskjutningarna bland de högsta. Att anställa fler poliser är viktigt för att öka tryggheten, förhindra och klara upp fler brott. Därför vill och arbetar den moderatledda regeringen nu intensivt för att polistätheten ska ligga på EU-genomsnitt.
Men att utbilda och få fler poliser till våra gator och torg går inte över en natt. I brist på tillräckligt många synliga poliser anställer många kommuner ordningsvakter som en trygghetsskapande åtgärd. Men processen för detta är inte helt okomplicerad. Ordningsvakterna regleras av en gammal lagstiftning från 1980-talet. Där det är den person som vill bli ordningsvakt som måste ansöka om förordnandet till polisen och vilket område som förordnandet gäller inom.
Kommuner brukar vilja få förordnanden om ordningsvakter för så kallade paragraf tre-områden där deras tilltänkta ordningsvakter ska patrullera. För att få förordnande krävs att det finns ett särskilt behov och att det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. Vidare ska det i ett förordnade anges för vilken verksamhet och inom vilket område det gäller och förordnandet ska innehålla uppgift om tjänstgöringsställe.
Dagens ansökningsförfarande är byråkratiskt och kan dessutom leda till att kommun och polis gör olika bedömningar av huruvida det krävs ett förordnande eller inte utifrån allmän synpunkt. Detta kan i förlängningen orsaka konflikt mellan kommun och polis och dessutom leda till att färre ordningsvakter går på våra gator trots att det finns en efterfrågan.
Nyligen beslutade regeringen om en lagrådsremiss för en ny lag om ordningsvakter. Lagrådsremissen föreslår att ordningsvakter ska få arbeta trygghetsfrämjande. Detta innebär att fler områden ska kunna godkännas för att ordningsvakter ska få arbeta där. Många kommuner får idag avslag på ansökningar om att använda ordningsvakter trots ordningsstörningar och en upplevd otrygghet på platsen. Med den nya lagen får kommunerna större möjligheter att använda ordningsvakter på sådana platser.
Vi hoppas att detta kommer att lösa problemen för kommuner som idag inte får förordnandeområden beviljade och vi kommer att följa utvecklingen noga för att säkerställa att kommunerna har möjlighet att använda sig av ordningsvakter i den utsträckning som behövs för att bidra till trygghet.
För att renodla polisens uppdrag föreslås också att ordningsvakter ska få nya befogenheter, där uppdraget att transportera omhändertagna är viktigast. Då frigörs polistimmar som polisen kan rikta till att bekämpa organiserad brottslighet. Därutöver införs förlängd utbildning för ordningsvakter, vilket branschen länge har efterfrågat.
I arbetet för att främja tryggheten i samhället behöver flera olika verktyg att användas. Regeringen gör nu många bra satsningar på rättsväsendet och polisen. Även om polisen har och fortsatt kommer att ha huvudansvaret för att upprätthålla den allmänna ordningen är det mycket positivt att den nya lagens förslag innebär att användandet av ordningsvakter kommer kunna utökas och att vi således kommer kunna se ordningsvakter på fler platser som ett bra komplement till polisen.