Ökad kapacitet ger ökad konkurrenskraft

Befolkningen växer, klimatförändringar ökar förslitningen på väg och järnväg och Sverige behöver rusta inom ramen för Nato-samarbetet.

”Ett illa fungerade transportsystem försvagar hela Sveriges konkurrenskraft. Därför behöver den ekonomiska ramen för Trafikverket uppgå till nästan 100 miljarder kronor per år under perioden 2026 till 2037.”

”Ett illa fungerade transportsystem försvagar hela Sveriges konkurrenskraft. Därför behöver den ekonomiska ramen för Trafikverket uppgå till nästan 100 miljarder kronor per år under perioden 2026 till 2037.”

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2024-05-26 04:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Byggföretagen lämnade nyligen in sitt yttrande över Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplaneringen. Vår bedömning är att det krävs mångmiljardsatsningar för att komma till rätta med bristande underhåll av vägar och järnvägar.

Infrastrukturen ska hålla ihop Sverige som land, liksom Sverige med övriga Europa och världen. Men vägar som är illa åtgångna av potthål, och tåg som försenas när spårväxlarna inte längre fungerar, påverkar vardagen för allt fler människor och företag.

Ett illa fungerade transportsystem försvagar hela Sveriges konkurrenskraft. Därför behöver den ekonomiska ramen för Trafikverket uppgå till nästan 100 miljarder kronor per år under perioden 2026 till 2037.

Men satsningar på underhåll av befintliga vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar står inte i motsatsförhållande till nyinvesteringar i densamma.

Sverige var i början av 1990-talet i en djup ekonomisk kris. Budgetunderskottet var mycket stort och statsskulden skenade. Därför antogs ett finanspolitiskt ramverk som bland annat innehöll ett överskottsmål.

Syftet med överskottsmålet är att bygga upp en buffert som kan användas om konjunkturen försämras. Nu ser vi hur byggbranschen befinner sig i sin djupaste kris sedan 90-talet med nästan 600 konkurser under första kvartalet. Och samtidigt har Sverige skriande investeringsbehov i samhällskritisk infrastruktur.

Genom att överge överskottsmålet till förmån för ett balansmål, med ett tydligt skuldankare på 40 procent av BNP, skulle regeringen frigöra mer än 500 miljarder över en 10-årsperiod för investeringar i till exempel infrastruktur och kraftförsörjning.

I norra Norrland skulle det öka möjligheterna för att kunna genomföra viktiga projekt som exempelvis Norrbotniabanan hela vägen till Luleå snarast. Avsaknad av tågförbindelse med persontrafik mellan de största städerna i regionen är tämligen unikt för Sverige och Europa, detta samtidigt som utvecklingen för industrin och städerna går på högvarv. Avstånden i norr medför dessutom ytterligare stora behov inom infrastruktur och transporter.

Sverige har under lång tid satsat mindre än jämförbara länder på investeringar och underhåll av väg och järnväg. Det är hög tid att investera i ett förbättrat transportsystem.