Öka rörligheten på bostadsmarknaden

I Sverige har vi flyttskatter, vilket är flera skatter och avgifter som gör det kostsamt att flytta

"Dagens system straffar den som flyttar ofta och gynnar den som bor kvar länge i samma bostad. Det finns inga incitament för att flytta, utan det blir ekonomiskt mer lönsamt att bo kvar", menar Joline Göttfert, distriktsordförande MUF Västerbotten.

"Dagens system straffar den som flyttar ofta och gynnar den som bor kvar länge i samma bostad. Det finns inga incitament för att flytta, utan det blir ekonomiskt mer lönsamt att bo kvar", menar Joline Göttfert, distriktsordförande MUF Västerbotten.

Foto: Anton Swärdhagen

Debatt2022-09-04 21:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Detta försämrar rörligheten på bostadsmarknaden. Ett exempel på detta är stämpelskatten. När en privatperson köper en fastighet så motsvarar stämpelskatten 1,5 procent av köpeskillingen. 

Stämpelskatten måste även betalas när man tar ut en inteckning i fastighet, då är skattesatsen 2 procent av inteckningsbeloppet. När ett företag förvärvar en fastighet är skattesatsen ännu högre – 4,25 procent. 

Stämpelskatten kan alltså bli en stor kostnad. Om en privatperson köper en villa för 5 miljoner kronor kommer den behöva betala 75000 kronor i stämpelskatt. Den som säljer en bostad vars värde har ökat måste dessutom betala kapitalinkomstskatt på reavinsten.

Även det är en form av flyttskatt. Stämpelskatten har inte heller någon koppling till den faktiska kostnaden för handläggningen av ärendet vid ansökan om lagfart. Den administrativa kostnaden täcks av en expeditionsavgift, som ska betalas in till Lantmäteriet. 

Dagens system straffar den som flyttar ofta och gynnar den som bor kvar länge i samma bostad. Det finns inga incitament för att flytta, utan det blir ekonomiskt mer lönsamt att bo kvar. 

Det gör att många äldre bor kvar i villan, trots att de hellre skulle vilja bo i en mindre bostad. Samtidigt tränger många yngre hushåll ihop sig på en mindre yta, även om de skulle vilja flytta till ett större boende.

Stämpelskatten har blivit en riktig kassako för staten. I en rapport lyfter Villaägarnas Riksförbund det faktum att skattesatsen för stämpelskatt har varit oförändrad sedan 1979 för lagfart och densamma sedan 1985 för inteckning. 

Priserna på småhus har däremot ökat med runt 800 procent sedan 1985, men trots detta har inga justeringar gjorts av skattesatsen. Enligt en rapport från Mäklarsamfundet betalade hushållen ca 15,5 miljarder kronor i stämpelskatt förra året.

Det betyder att hushållens kostnad för stämpelskatten är en omkring en miljard kronor högre per år än fastighetsskatten när den var som allra högst. 

Det råder bostadsbrist på många orter i Sverige idag. Inte minst är problemet utbrett i städer som Umeå och Skellefteå.

Det är både svårt och tidskrävande att bygga bort bostadsbristen, men genom att avskaffa stämpelskatten så skulle rörligheten på bostadsmarknaden förbättras och det befintliga beståndet kan därmed användas mer effektivt. 

Avskaffa därför stämpelskatten! 

Joline Göttfert, distriktsordförande MUF Västerbotten