Skogsutredningens förslag om tvångsinlösning av enskild mark är inte värdigt en fungerande rättsstat.

Det behövs nya tankebanor för att på ett legitimt sätt, och med skogsägarens önskemål i centrum, lösa frågan om den fjällnära skogen.

Nuvarande situation har blivit ohållbar för både skogsägare och Skogsstyrelsen. Skogsägarna känner osäkerhet om de kan bruka skogen och anmäler områden för avverkning för att bringa klarhet i detta. Skogsstyrelsen tvingas i sin tur mobilisera alltmer resurser för att handlägga ansökningarna och fatta beslut om ersättning när skogsägare nekas att avverka på grund av höga naturvärden.

Förhoppningarna var stora att Skogsutredningen skulle presentera en acceptabel lösning för skogsägare i fjällnära läge.

I stället chockades skogsägarna av utredningens omvälvande förslag att tvångsinlösa och undanta ett gigantiskt skogsbälte om 100 mil från brukande inom fjällkommunerna.

Utredningen, som tillsattes i syfte att stärka den enskilda äganderätten, förvandlades i stället till en mardröm för redan hårt prövade skogsägare.

Skogsutredningen föreslog ett arbetssätt som bygger på frivilligt formellt skydd. Tyvärr skulle arbetssättet inte gälla i den fjällnära skogen.

Norra Skog sträcker nu ut en hand till politiker och myndigheter att jobba tillsammans för att skogsägare, genom frivilliga avtalslösningar, ska kunna erbjuda samhället skydd av områden med höga naturvärden genom naturreservat, biotopskydd- eller naturvårdsavtal.

Ett sådant arbetssätt skulle också bidra till ett för myndigheterna, administrativt och ekonomiskt hanterbart ersättningssystem över tid.

Norge och Finland har sedan länge lämnat tvångsmetoderna vid skydd av skog bakom sig. I Norge sker arbetet genom ”Frivilligt vern” nära samarbete mellan skogsägarföreningarna och staten. Efter informationsinsatser är det skogsägarna som kommer med förslag på områden för formellt skydd.

Vi på Norra Skog är övertygade om att många skogsägare skulle vara beredda att delta i ett sådant program. Men för att programmet ska bli verklighet krävs ett tydligt politiskt uppdrag till myndigheterna att samverka med skogsägarföreningarna om frivilliga skyddsformer i den fjällnära skogen.

En förutsättning är att programmet bygger på frivillighet och respekt för skogsägarens önskemål. Vi ser fram emot en politisk dialog för hur ett sådant program kan utformas och vad vi som skogsägarförening kan bidra med.