Nu kan skogssektorn i Västerbotten bli mer jämställd

Den 8 mars, på Internationella kvinnodagen, redovisade vi i en rapport för regeringen hur jämställdhetsarbetet inom skogssektorn tagit steg framåt. För vi behöver komma framåt.

”Skogsstyrelsen har för första gången tillsammans med sektorn bildat ett jämställdhetsråd, unikt i sitt slag, där tanken är att få till förändring.”

”Skogsstyrelsen har för första gången tillsammans med sektorn bildat ett jämställdhetsråd, unikt i sitt slag, där tanken är att få till förändring.”

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Debatt2023-03-10 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, visar bland annat att två av fem kvinnor upplever utsatthet i någon omfattning och det ökar. Skogsstyrelsens senaste ägarstatistik visar att andelen skogsmark hos enskilda skogsägare som är män ökar, mellan åren 1999 och 2021. 15 procent av den produktiva skogsarealen i Västerbotten ägs av kvinnor, resten är samägt eller ägs av män.

Jo, det har gjorts mycket som är bra, men så här långt har vi generellt sett misslyckats med att skapa en tydlig förflyttning och effekter. Men nu är något mycket viktigt i rörelse.

Skogsstyrelsen har för första gången tillsammans med sektorn bildat ett jämställdhetsråd, unikt i sitt slag, där tanken är att få till förändring. På riktigt.

Därmed finns ett nytt nationellt forum för dialog och samverkan i syfte att nå jämställdhet. Ledamöterna i jämställdhetsrådet utgörs av högsta ledningen och sakkunnig från 35 aktörer och organisationer, bland annat åtta stora bolag, de tre stora skogsägarföreningarna, lärosäten, arbetsgivarorganisationer och ideella organisationer. Ledamöterna ska ta fram mätbara mål för utbildning, arbetsliv och enskilt ägande. Därmed finns nu en stark struktur för att driva frågorna framåt för att kvinnor och män ska ha lika förutsättningar, rättigheter och möjligheter att arbeta och vara aktiva skogsägare inom skogsbrukssektorn.

Men det är mer på gång som vi redovisat i rapporten till regeringen. Universiteten har tagit fram avsiktsförklaringar och planer kring jämställdhet. Arbetet drivs oftast av företagens ledningar och blir alltmer integrerat i det löpande arbetet. Det finns strategier för genusmedveten rekrytering. Samtidigt är aktiviteten stor inom skogliga nätverk för kvinnor, det sker utbildningsinsatser med nytt framtaget material. Fyra års arbete med jämställdhet i Västernorrland summeras i slutkonferensen Jämställdhet i skogsbranschen den 22 mars i Sundsvall som vänder sig till alla fyra Norrlandslän.

I Västerbotten har ett viktigt initiativ varit den avsiktsförklaring om en jämställd skogssektor som Skogslänet Västerbotten tagit fram och som både är en gemensam målbild och en påminnelse om det viktiga jobb som görs. Jämställdhet är även en viktig del i Västerbottens regionala skogsprogram. Även om det finns många goda exempel återstår mycket arbete.

Sammantaget med Jämställdhetsrådet har vi nu chansen att verkligen göra skillnad. Vi behöver alla ta den chansen.