Det svenska försvaret genomgår just nu en rejäl upprustning. Organisationen förstärks, antalet värnpliktiga utökas, regementen återinrättas och material köps in. Att mer pengar läggs på militära utgifter är också ett krav för Nato-medlemskapet. Det försämrade omvärldsläget gör att det finns en bred politisk enighet om att genomföra ytterligare förstärkningar av försvaret.

Men medlemskapet i försvarsalliansen Nato ställer inte bara krav på militär upprusning. Det innebär också att vår värdlandsförmåga måste höjs. Konkret betyder det att till exempel vägar och broar ska kunna tåla transporter av viss tyngd. Problemet är att Sverige under lång tid och många regeringar satsat mindre än jämförbara länder på investeringar och underhåll av väg och järnväg. Det har skapat en skuld som behöver åtgärdas.

I höst väntas regeringen föreslå ny anslagsram för infrastrukturen fram till 2037. Enligt Trafikverket behövs ytterligare 150 miljarder för att leva upp till redan beslutade byggen av väg och järnväg. Till det ska läggas de växande underhållsbehoven. Från Byggföretagen har vi länge varit tydliga med behovet av ökade satsningar på vår gemensamma infrastruktur. Vår ståndpunkt är klar: infrastruktur måste under en period växa i högre takt än BNP.

Nu är också hög tid för regeringen att se över beredskapsplanerna. I Ukraina ser vi hur broar, sjukhus, kraftanläggningar och annat som är nödvändigt för samhällsviktig verksamhet hela tiden blir mål för attacker. Ska Sverige kunna upprätthålla sådan verksamhet måste vi ha beredskap att snabbt kunna återställa skadade byggnader och infrastruktur. I kris eller krig ska byggföretag snabbt kunna ställa om till undantagslagstiftning. Det som inte fungerar i fredstid kommer att vara en kraftig säkerhetsrisk i krig.

När Sverige nu är medlem i Nato är det hög tid för regeringen att rusta Sveriges infrastruktur. Byggföretagens medlemsföretag står redo att rusta broar, banvallar, bunkrar, vägar, avloppssystem och allt annat som behövs för vårt gemensamma försvar. Det är bra i såväl dåliga som goda tider. Inom Byggföretagens organisation har ett nytt nationellt fokusområde skapats där denna fråga kommer att hanteras. Ordförande för vår Byggförenings styrelse i Västerbotten Fredrik Andersson är även utsedd till ordförande för detta nya fokusområde.