Trots att nästan en halv miljon svenskar lever med sköldkörtelsjukdom varierar vården stort mellan olika regioner.
Folksjukdomen som oftare drabbar kvinnor har ökat dramatiskt.
Nu måste Socialstyrelsen ta fram nationella riktlinjer så att sköldkörtelsjuka i hela landet får tillgång till lika behandling.
Enligt en Sifo-undersökning bland personer med hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln, mår 20 procent av patienterna fortsatt dåligt trots behandling. Tio procent är så sjuka att de inte längre kan arbeta.
Utöver stort lidande medför detta stora samhällskostnader.
Sköldkörtelsjukdom, med över- eller underproduktion av sköldkörtelhormon och sköldkörtelcancer, är en växande folksjukdom som drabbar var tionde kvinna över 20 år.
Av de 472 000 personer som behandlades mot hypotyreos under förra året var 82 procent kvinnor.
I en rapport från 2018 visade Socialstyrelsen att antalet patienter ökat med 32 procent under perioden 2006 till 2017, och att det skett en fördubbling bland kvinnor i åldern 20–40 år.
I Västerbotten ökade antalet kvinnor som behandlades med 32 procent under ovan nämnda period.
Rapporten pekar också på stora skillnader mellan olika regioner i hur sköldkörtelsjukdomar behandlas.
Den slår fast att det behövs kunskapsstöd i regionerna för att möta den stora ökningen av patienter och minska de stora variationerna i hur patienterna behandlas.
Trots att rapporten kom för två år sedan har arbetet med att ta fram ett kunskapsstöd ännu inte påbörjats.
Vi i Sköldkörtelförbundet presenterar därför tre konkreta förslag för att åtgärda den ojämlika vården:
- Socialstyrelsen bör ta fram nationella riktlinjer för att fastställa kriterier för diagnos och val av behandling som minskar skillnaderna mellan olika regioner. Särskilt fokus bör riktas mot patientgruppen som inte mår bra trots behandling.
- Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bör införa ett nationellt kvalitetsregister och följa upp behandlingsresultat, patienternas övriga sjukdomar och livskvalitet.
- I höstens forskningsproposition bör regeringen slå fast att forskning om sjukdomar som främst drabbar kvinnor ska prioriteras. Det finns ett stort behov av ökad kunskap om varför sköldkörtelsjukdomar ökar så mycket och är svårbehandlade för många.
När var tionde svensk kvinna är drabbad är det dags att erkänna denna folksjukdom och ta itu med problemen på allvar.
Med bättre behandling kan vi minska lidandet hos sköldkörtelsjuka och bespara samhället stora kostnader.