När många vårdinsatser uteblivit, på grund av risken för att smittas av covid-19, får inte de kroniskt sjukas behov glömmas bort. Långt över 100 000 besök i länets sjukvård verkar ha uteblivit första halvåret 2020.
En del kan förklaras av att vi inte behöver läkarintyg förrän efter två veckors sjukfrånvaro. Men många har nog uteblivit från vårdbesök för att de tillhör en riskgrupp.
Att vara kroniskt sjuk, med till exempel diabetes, KOL eller hjärt-kärlsjukdom, innebär vanligtvis behov av återkommande vårdinsatser, nödvändig vård som nu blivit uppskjuten av rädsla för bli smittad.
Jag befarar att det innebär att många kroniskt sjuka fått försämrad hälsa, och därmed större vårdbehov framöver.
Därför kan inte länets sjukvård lägga all kraft på att enbart hantera de operationer inom vårdgarantin som inte genomförts under coronapandemin.
Från olika håll, från moderater, kristdemokrater och privata vårdföretag, ropas nu högt efter att snabbt åtgärda alla de behandlingar och operationer inom specialistvården som blivit uppskjutna på grund av coronahanteringen.
Att privata vårdföretag vill ha speciellt utformade satsningar för att få kunder till sina kliniker, som rustats för att ta emot snabbopererade människor från hela landet, är rimligt ur deras perspektiv. Men att sjukvårdspolitiker med lång erfarenhet enbart följer köredovisningen inom vårdgarantin gör mig besviken.
Jag tycker att det är att göra det alldeles för lätt för sig att kräva åtgärder inom de områden som vi har speciell statistik på. Utan att reflektera över vad mer som kan ha påverkats detta år.
Den som enbart letar uppskjuten vård inom redovisningen av vårdgarantin gör som den berusade människan som letade efter borttappade nycklar under gatlyktan.
Inte för att hen tappat nycklarna där utan för att det var där det fanns belysning att leta under. En korkad sökmetod som inte ska överföras på sjukvården när vi ska hantera den uppskjutna vården.
Sjukvården måste ges efter behov. Inte efter vilka som efterfrågar den med det högsta tonläget.
Behandlingarna av de kroniskt sjukas vård får inte glömmas bort. Vi måste förstå att det är en komplicerad process.
Många som skulle få en operation inom vårdgarantin är också ”kroniker” och behöver först få ordning på den behandling som under detta år skjutits upp eller minimerats.
Det vore intressant att få veta hur patientföreningarna för olika kronikergrupper ser på uppskjuten vård efter corontiden.