Massaindustrins aktieägare är vinnare med det industriella kalhyggesbruket. Till förlorarna hör naturturism, renskötsel och landsbygdsbor som får svampställen förstörda. Och Sveriges skogsägare.
Medan skogsbolagen gjort rekordvinster har skogsägarna dragits med dålig lönsamhet. Trots att många vill något annat sitter de fast i ett system som styr mot kalhyggesbruk.
Ända sedan baggböleriets dagar har det rått en maktobalans mellan stora skogsbolag och enskilda skogsägare. Markägarnas valfrihet är i praktiken begränsad. Myndigheter har riktat kritik mot marknadsmisslyckandet; skogens samhällsnyttor värderas inte och de som erbjuder rådgivning är ofta företag som jagar billigt virke till industrin. För den som vill skydda skog finns med nuvarande budget ingen ersättning att få inom rimliga tidsramar.
Från Tidöregeringen kommer inga lösningar. Högerpartierna väljer skogsbolagen framför skogsägarna.
Alternativet till trakthyggesbruket är moderna, hyggesfria metoder. Ett naturnära skogsbruk ger bättre balans mellan skogens sociala, ekonomiska och ekologiska värden. En ny rapport visar att skogsbruk med fokus på kvalitetstimmer och långlivade produkter ger större klimatnytta.
Studier, markägare och organisationer visar att naturnära skogsbruk ofta är mer lönsamt. Markägaren slipper dyra åtgärder som markberedning och plantering, får ett jämnare kassaflöde och bättre betalt för det kvalitetsvirke som tas ut.
För att ge skogsägare fler alternativ föreslår vi:
- Ett förmånligt, statligt skogslån för markägare som vill ställa om till naturnära skogsbruk, men som av ekonomiska skäl inte kan avstå från en slutavverkning. Det kan till exempel handla om skogsägare som behöver lösa ut en släkting i samband med arvskifte.
- Öka Skogsstyrelsens rådgivande verksamhet för att motverka dagens obalans där vinklad rådgivning från virkesköpare dominerar. Nya affärsmodeller där skogens olika samhällsnyttor kan integreras i marknadsekonomin måste utvecklas.
- Höj anslagen för att ersätta markägare som vill spara värdefull skog. Vi vill totalt satsa 3,3 miljarder mer om året än regeringen på skydd av värdefull natur.
Rebecka Le Moine (MP), talesperson biologisk mångfald
Elin Söderberg (MP), klimat- och landsbygdspolitisk talesperson
Emma Nohrén (MP), ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott
Linnea Öhman (MP), gruppledare, Skellefteå