I mars 2021 presenterades utredningen ”När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa”.
Förslaget innehöll fyra modeller för högkostnadsskydd, till en kostnad för staten på mellan 1,6 och 6,5 miljarder kronor. Som ändå är snarlikt det nuvarande systemet och förbättrat bara i smärre detaljer och enskildheter.
Dessa försumbara förändringar som föreslås kommer inte att innebära att de personer som Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, företräder i någon större grad kommer att utnyttja möjligheten till tandvård via Försäkringskassans subventionssystem.
Helt enkelt för att inte har råd med de 3000 kronor som måste betalas innan någon subventionering sker över huvud taget.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsas uppfattning är att man skulle ha gått direkt på ett helt samordnat system för styrning av hälsovård, tandvård och sjukvård.
Då hade ansvaret lagts på regionerna och styrts på samma sätt som övrig verksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet som regionerna hanterar.
Då hade man också kunnat släppa på kravet att blanda in Försäkringskassan och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i styrning och beslutsfattande.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa är övertygade om att ett sådant system kan genomföras utan höga merkostnader. Det handlar bara om att man gör en riktig och seriös kalkyl.
För att ett sådant system ska kunna genomföras måste det börja med att det formuleras en målsättning om att tandvården ska bli en integrerad del av hälso- och sjukvården.
En del av det skulle kunna vara att sluta använda ordet ”tandhälsa” och i stället låta det ingå i begreppet ”folkhälsa”. Det skulle underlätta för skapandet av ett enda hälso- och sjukvårdssystem för hela kroppen, där tänderna äntligen skulle ingå.
Barbro Hejdenberg Ronsten, förbundsordförande Riksförbundet för Social och Mental Hälsa