Regeringen har ännu en gång valt ett företags kortsiktiga vinstintressen framför samers rättigheter, naturen och miljön. Detta trots att kritiken från samiska företrädare, miljörörelsen, människorättsorganisationer och FN har varit massiv.
Samerna rättigheter skyddas av Sveriges grundlag och internationella konventioner. Sverige har till exempel en skyldighet att tillgodose samernas rätt att behålla och utveckla sin kultur.
Den nya gruvan kommer skära Jåhkågasska sameby i två delar, vilket innebär att renarna inte kommer att kunna ströva eller flyttas mellan samebyns olika betesområden.
Möjligheterna att fortsätta bedriva renskötsel och vidhålla samisk kultur förstörs.
Gruvor orsakar ofta allvarliga miljöproblem, såsom stora avfallsmängder som innehåller tungmetaller.
I Gállok finns flera sjöar och vattendrag. Fisk i sjön Ráddnávrre och i nedströms liggande sjöar riskerar att att bli otjänlig för matfiske. Även dricksvattnet riskerar att påverkas allvarligt.
Regeringen påstår att marken ska återställas så att den åter kan användas för rennäring igen. Det finns dock inga möjligheter att återställa marken efter gruvdrift, endast efterbehandling är möjligt.
Den planerade gruvans livslängd beräknas till cirka 14 år. Gruvan skulle därför inte erbjuda långsiktiga lösningar för arbetstillfällen.
Istället för att låsa in glesbygder i ett beroende av utomstående bolags exploatering måste invånare ges förutsättningar att själva forma lokalsamhället, utveckla besöksnäringen och det lokala företagandet.
Miljöpartiet är inte emot alla gruvor, men den skada gruvan i just Gállok kommer orsaka är oförsvarbar. När dammet har lagt sig handlar frågan om människor. Vuxna och äldre samer ser nu hur förtrycket fortsätter.
Samiska barn och unga ser hur markerna de skulle vårda förstörs och hur deras framtid försvinner. Om detta säger regeringen inget.
Märta Stenevi, språkrör för Miljöpartiet de gröna
Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet de gröna
Elin Söderberg, riksdagskandidat Miljöpartiet de gröna Västerbotten