Det byggs bostäder, det ropas högt om infrastruktur som måste snabbas på, och stora ansträngningar görs för att locka hit arbetskraft.
Det är en resa att få alla bitar på plats i denna gröna industrirevolution, där befolkningen i Norrbotten och Västerbotten beräknas öka med 20 procent fram till 2035.
Det som däremot inte hörs något om i debatten är vad alla dessa människor ska äta.
Och parallellt med vår gröna industrirevolution pågår ett krig inte långt härifrån. Säkerhetsläget är allvarligt, och den nationella och regionala livsmedelsberedskapen måste stärkas.
Om vi ska ha en hållbar utveckling måste förstås även den lokala matproduktionen öka. För kommuner, regioner och länsstyrelser gäller det att inkludera matproduktionen i de stora framtidsplanerna.
Vi har en regional livsmedelsstrategi i Västerbotten som samtliga ovanstående institutioner ställer sig bakom. I åtagandena gäller det till exempel att inte bygga på åkermark, eftersom den är en ändlig resurs.
Att ta åkermark ur produktion är oåterkalleligt och minskar i stället matproduktionen. Här gäller det att kommunerna är vaksamma och inte faller för frestelsen att fatta kortsiktiga beslut om att bygga bostäder på jordbruksmark. Den lilla jordbruksmark vi har i norr ska förstås användas till matproduktion!
Offentlig sektors roll är också betydelsefull när det gäller upphandling av lokal mat. När kostnaderna för livsmedel nu ökar överlag är det viktigt att offentlig sektor håller i och håller ut.
En tillbakagång till billiga importalternativ gynnar varken miljö, regional beredskap eller lokal ekonomi.
Alla som flyttar till vår region vill inte bo i en tätort. Det kan till och med vara möjligheten att bo på landet som gör att de vänder blickarna mot norr.
Kom då ihåg att utan lantbruk blir det inga attraktiva öppna landskap för bofasta och turister att vistas i.
I den Klondyke-stämning som nu råder gäller det att inte glömma bort det mest jordnära – att se till att befolkningen får mat.
Vi har goda förutsättningar att öka matproduktionen i norra Sverige. Här finns gott om mark och vatten, och en bondekår som brinner för sitt arbete.
Så politiker och beslutsfattare, se detta som en vänlig påminnelse om den livsnödvändiga matproduktionen.
Och hjälp gärna till att lyfta den mellan pressmeddelandena om nya gröna industrietableringar.
Lotta Folkesson, ordförande LRF Västerbotten