Men hjälp av folkbildningen kan vi mota utanförskap

Idrottsrörelsen är så mycket mer än den fysiska idrotten. Det är också en arena för samtal och möten, för demokratiska processer och för personlig utveckling.

”Oftast sker folkbildningen på deltagarnas hemmaplan, i till exempel en klubbstuga eller i ett omklädningsrum där de som brinner för sin idrott och förening möts och lär av och med varandra.”

”Oftast sker folkbildningen på deltagarnas hemmaplan, i till exempel en klubbstuga eller i ett omklädningsrum där de som brinner för sin idrott och förening möts och lär av och med varandra.”

Foto: Marlene Ericsson

Debatt2023-10-27 05:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Här bjuds människor in att tillsammans med andra växa som individer, i förening, för samhällets kitt och utveckling. Det kallar vi idrottens folkbildning. I oroliga samhällstider som på många ställen präglas av polarisering, hat och hot hävdar vi att folkbildningens mötesplatser behövs mer än någonsin! Vi behöver värna och stimulera demokrati, gemenskap, samhörighet, inflytande och delaktighet – något som folkbildningen bidrar till, varje dag.

Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse. Under 2022 nådde vi genom idrottens studieförbund, SISU Idrottsutbildarna, hela 23 416 unika deltagare i Västerbotten. Det motsvarar ungefär 9 procent av länets befolkning. Vi vet dessutom att vi når både en jämställd och ung målgrupp. Under 2022 var nära hälften av alla deltagare kvinnor och 60 procent under 25 år – en fördelning som befäster idrottsrörelsens potential att på ett jämlikt sätt forma morgondagens samhällsmedborgare. Oftast sker folkbildningen på deltagarnas hemmaplan, i till exempel en klubbstuga eller i ett omklädningsrum där de som brinner för sin idrott och förening möts och lär av och med varandra.

Vi vet att en idrottsförening som har pågående samtal om frågor som ledarskap, demokratins spelregler, hur man är en bra kompis, trygghet, jämlikhet och allas rätt att vara med, ökar möjligheterna för medlemmarna att må bättre, att utvecklas mer och gör att fler vill stanna kvar inom idrotten. Genom dessa folkbildande samtal förenas personer, förståelsen för varandra ökar och perspektiven vidgas. Därför är också folkbildningen ett perfekt verktyg för att mota utanförskap, desinformation och dystopiska beskrivningar av människors vardag. Att dela problem och sätta ord på oro men också hämta kraft i gemenskapen och i tanken att vi tillsammans kan lösa utmaningar om vi hjälps åt – det bygger hopp, framtidstro och samhällskitt. Det tror vi på. Vi tror på folkbildningen, både för idrottens utveckling men likväl för samhällets.