Antalet cancerfall ökar i Västerbotten.
Under 2019 rapporterades 1 977 fall av maligna tumörer i länet. Det är en ökning med över 23 procent jämfört med 2009.
Samtidigt minskar dödligheten, sett över tid, tack vare forskning. Vi uppmanar därför till ett ökat utrymme för forskning och utveckling inom vården för att kunna ta vara på de möjligheter som bland annat artificiell intelligens ger.
Och på så sätt rädda liv.
Under 2019 fick närmare 66 000 personer i Sverige det svåra beskedet att de har en elakartad form av cancer.
Och antalet fall förväntas öka.
2040 beräknas antalet som fått cancer under de senaste tio åren mer än fördubblas jämfört med 2015.
Cancer är smärtsamt för både drabbade och närstående och innebär dessutom stora samhällskostnader.
Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi beräknar att de årliga kostnaderna för cancer i Sverige uppgick till runt 36 miljarder kronor 2013. Kostnaderna förväntas nästan fördubblas till 2040 – och då uppgå till över 68 miljarder kronor.
Samtidigt finns hopp tack vare forskningen. Till exempel har artificiell intelligens (AI) visat sig kunna dra nytta av stora mängder data och därmed utgöra ett effektivt beslutsstöd för vårdgivare.
En forskargrupp vid Uppsala universitet utvecklade en ny dataalgoritm som kan väga samman stora mängder genetisk och farmakologisk information från sjukhus och universitet.
Algoritmen föreslog nya behandlingar mot sjukdomen neuroblastom, en nervcancer hos barn som kan vara livshotande. Upptäckten kan enligt forskarna leda till en ny form av behandling hos barn med svår eller framskriden sjukdom.
En ny studie från Karolinska Institutet visar att artificiell intelligens ger lika träffsäkra bröstcancerdiagnoser som en röntgenläkare. Den bästa algoritmen var till och med något bättre än radiologerna på att hitta cancerfallen.
Det är goda nyheter för patienterna och innebär dessutom att värdefull tid kan sparas inom vården, vilket skulle bidra till minskade vårdköer.
Det finns flera exempel på hur artificiell intelligens som beslutsstöd underlättar vårdgivarnas arbete, minskar kostnaderna och leder till mer effektiva behandlingar.
Steget till att få in metoderna i vården upplevs dock fortfarande som stort och onödigt svårt.
Vi uppmanar därför både regering och regioner att arbeta för att skapa ett större utrymme i vården för forskning och utveckling, med syfte att föra in nya effektiva och säkra metoder som rutin.
På så vis kan vi ta vara på de möjligheter som ny kunskap ger och rädda liv.