Coronakrisen slår kraftigt mot småskaliga bönder i Asien, i Afrika, i Europa och i Latinamerika.

Stängda gränser och samhällen hotar att leda till hungersnöd för 130 miljoner människor, varnar FN-organet WFP.

Vi måste verka för en hållbar livsmedelsförsörjning i Sverige och i världen.

Coronakrisen visar tydligt att matförsörjning är fråga utan gränser. I början av april varnade Colombias kaffebönder för att rådande utegångsförbud hindrade dem från att skörda årets bönor.

Colombia är världens tredje största exportör av kaffe och coronakrisen kan leda till såväl brist på kaffe som högre pris.

För Colombias kaffebönder är det en annalkande katastrof.

Många lever på marginalen och en utebliven skörd kan leda till hunger och nöd för många familjer.

Situationen i Colombia känns igen världen över. Nyligen varnade FN:s livsmedelsprogram WFP för att coronakrisen kan försätta 130 miljoner människor i akut hungersnöd.

Det innebär en fördubbling av de människor i världen som lider akut brist på mat.

Systerorganisationen IFAD, att av FN:s fackorgan för livsmedels- och jordbrukssektorn, har också varnat för att coronakrisen kan leda till en global matkris om vi inte alla står upp till försvar för de som producerar våra livsmedel.

Det gäller särskilt de småskaliga bönder som producerar 50 procent av världens kaloriintag på 30 procent av världens jordbrukbara mark.

Från de tusentals bondekooperativ som We Effect arbetar med runt om i världen hör vi att priserna på basmat, till exempel majs, ökat tiofaldigt på en del platser.

I Kenya har kaffekvarnarna stannat. I Guatemala hotas nästa säsong av trädgårdsprodukter av brist på importerat gödselmedel. I Vietnam har inköpen av råvaror från småskaliga bönder näst intill upphört och bönderna står utan inkomst.

Elizabeth Kwagala, bonde i Uganda och ledare för East Africa Farmers Association, berättar i mejl att hon känner panik över situationen.

Äppelodlaren Frosina Georgievska i Nordmakedonien säger att uppköparna från huvudstaden slutat att komma till regionen.

Familjefadern José Fredy Henriquez i El Salvador har börjat ransonera maten i familjen på grund av brist på pengar och livsmedel.

Även Sveriges bönder och konsumenter drabbas av krisen. Konjunkturinstitutet spår att priserna på frukt och grönsaker kan tredubblas i spåren av coronakrisen.

Och även om säsongsarbetare undantagits från det tillfälliga inreseförbudet är trädgårdsodlare oroliga att de inte ska klara hela skörden i år.

Vi behöver öka graden av trygg och hållbar livsmedelsförsörjning för alla. Då skapar vi större trygghet för människor i Sverige – men också i Filippinerna, i Mocambique och i Guatemala.

Ökad självförsörjning bidrar också till minskad global hunger, minskad fattigdom, ökad rättvisa och en hållbar utveckling.

Sverige bör verka för ett jämställt och hållbart jordbruk och en säker livsmedelsförsörjning i världen. 2019 gick knappt fem procent av Sveriges bistånd till jordbruk, och av detta gick endast sju procent till livsmedelsproduktion.

Vi bör redan nu blicka framåt mot den värld vi vill leva i efter coronakrisen och ställa oss frågan om vi kan göra mer än så?

Svenska företag och livsmedelsproducenter måste ta sin del av ansvaret för den globala matsäkerheten.

De bör samarbeta med civilsamhället och politiken för att nå FN:s globala mål till 2030.

Det kan de göra genom hållbara investeringar och genom att inte samarbeta med producenter och leverantörer som bedriver storskalig exploatering av mark och naturresurser.

Svenska konsumenter bör välja miljö- och rättvisemärkta produkter och ställa krav på livsmedelsföretagen att granska sina leverantörer med hänsyn till hållbarhet, matsäkerhet och mänskliga rättigheter.

Tillsammans kan vi alla verka för en värld efter coronakrisen där ingen ska behöva oroa sig för om det finns tillräckligt med mat för dagen.