Likvärdig välfärd och service kräver statlig hjälp

Ska kommunerna fortsatt ha ett huvudansvar för välfärden krävs en annan syn på hur resurser ska fördelas.

En sorselebo och en malåbo betalar ungefär fem kronor mer i kommunalskatt än en stockholmare.

En sorselebo och en malåbo betalar ungefär fem kronor mer i kommunalskatt än en stockholmare.

Foto: Anna Simonsson/SvD/TT

Debatt2020-07-15 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Stora delar av vår vardag är beroende av att den offentliga servicen fungerar.

Det gäller förskola, skola, äldreomsorg, räddningstjänst, miljötillsyn, vattenförsörjning med mera.

I Sverige har vi valt att lägga huvudansvaret på den kommunala nivån. Vi menar att det i grunden är rätt att lägga välfärdens beslut så nära medborgarna som möjligt. Men lika viktigt är att likvärdigheten upprätthålls.

Det kommunala uppdraget är i princip detsamma oavsett hur kommunen ser ut. Våra egna kommuner, Malå och Sorsele, med tillsammans drygt 5 500 invånare ska ge sina medborgare lika god service som Stockholm med sina 975 000.

En malåbo och en sorselebo betalar ungefär fem kronor mer i kommunalskatt än en stockholmare. För ett normalhushåll innebär det att man betalar minst 30 000 kronor mer om man bor i en kommun med hög kommunalskatt.

Av Näringslivets ekonomifakta framgår andra stora skillnader kommunerna emellan. Till exempel är den kommunala kostnaden per invånare 45 026 kronor i Stockholm medan den i Sorsele är 75 025.

I rapporten ”Utjämning av kommunalskatterna”, som nyligen presenterades av Kommuninvest, läggs konkreta förslag på hur man kan hantera situationen med de stora skillnaderna i kommunalskatt.

Som kommunstyrelseordförande i två av landets minsta kommuner är vi väl medvetna om att vi har samma ansvar för våra invånares rätt till service som det ansvar som finns i befolkningstäta kommuner.

Kommuninvests förslag innebär ett särskilt småkommunstillägg på 12 miljoner till kommuner under 10 000 invånare. En total kostnad för staten på 864 miljoner kronor.

Ska kommunerna ha samma uppdrag, oavsett storlek och var i landet man befinner sig, måste lika förutsättningar ges. Det kräver att resurser fördelas som gör uppdragen möjliga. Det kräver förutom politisk vilja kunskap om verkligheten.

Det är svårt att hitta en centralt placerad politiker som inte nickar instämmande när man påstår att Sverige behöver en levande landsbygd. Men att göra ”verkstad” av allt prat ser vi väldigt lite av.

Ska kommunerna fortsatt ha ett huvudansvar för välfärden krävs en annan syn på hur resurser ska fördelas.

Likvärdig välfärd och service kräver insikt om hur olika det faktiskt ser ut i Sverige.

Vi kan inte vänta på en översyn av det kommunala utjämningssystemet.

Vårt förslag: Genomför förslaget om ett småkommunstillägg nu.