Låt våra röster tala om förintelsen alla dagar på året

Oavsett vilken dag på året det är så ska vi alltid minnas den 27 januari, FN:s minnesdag för Förintelsens offer.

Den 27 januari varje år tänds ljus och facklor och ceremonier hålls med en förhoppning om att hålla sådan grymhet stången för all framtid.

Den 27 januari varje år tänds ljus och facklor och ceremonier hålls med en förhoppning om att hålla sådan grymhet stången för all framtid.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Debatt2022-02-01 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Denna dag hedrar vi minnet av de miljontals judiska kvinnor, män och barn samt alla andra offer, bland dem hundratusentals romer och sinter, som mördats. 

De nazistiska lägren var helvetet på jorden för män, kvinnor och barn. Våldtäkter och övergrepp drabbade många barn, flickor och kvinnor under Förintelsen. - Barn till överlevande bär med sig sina föräldrars mardrömmar.

Det är sällan man hör berättelser från judiska kvinnliga överlevande. Mörkertalet är stort trots att det inte saknas källor. Forskare, författare och barn till överlevande har efter kriget skrivit memoarer om sina erfarenheter. Så även Nelly Sachs som vann Nobelpriset i litteratur 1966 och som Selma Lagerlöf hjälpte att fly till Sverige. 

I de nazistiska förintelse- och koncentrationslägren utsattes människor för sexuellt våld och våldtäkter, de torterades och misshandlades.  - Tystnaden ligger som en mörk, tung slöja över dessa minnen.

Dessutom sågs övergreppen som så självklara att de sällan nämndes, eftersom våldtäkt betraktades som en del av krigföringen. 

Judefientlighet existerar fortfarande pandemin har underblåst en ökning av desinformation med antisemitiska budskap. Minns därför dom som föll i händerna på nazisterna och kvinnor som kämpade i den judiska motståndsrörelsen. - Glöm aldrig! 

Hatet mot judar finns i vår historia, i högerextrema grupper, i delar av vänstern och i islamistiska miljöer.

Ur ett barnrättsperspektiv är ökad kunskap om rasism och hatbrott på nätet centralt för att motverka och minska hatet. 

Vi ser konspirationsteorier i sociala medier och hur minnet av Förintelsen förvanskas och exploateras för politiska ändamål. Antisemitism utgör än idag även ett hot mot ett öppet och mångfacetterat samhälle, mot demokrati och den europeiska livsstilen. 

I EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv uppmanas medlemsstaterna att stödja organisationer i kampen mot sådan hatpropaganda, desinformation och konspirationsteorier på nätet.

Den 27 januari varje år tänds ljus och facklor och ceremonier hålls med en förhoppning om att hålla sådan grymhet stången för all framtid. Vi har alla en skyldighet att fråga oss själva:

-Vad kan jag göra för att motarbeta antisemitism?