Skador orsakade av skadesvampar som till exempel törskate, gremmeniella och snöskytte, tillsammans med skador från bete av älgar och annat vilt. Den här sammantagna effekten av olika skador har skapat begreppet multiskadad skog.
Skogsbränder och stormar är ofta en form av skador som med sin dramatiska utveckling syns väl och får uppmärksamhet. Men de skador som uppstår i det tysta i skogen och sker långsamt, riskerar att försvinna under radarn, trots att skadorna kan vara minst lika omfattande. Multiskadad ungskog är ett exempel på en sådan problematik.
Skadorna och den försämrade tillväxten i skogen orsakar stora förluster för skogsägarna. Men de försämrar också den biologiska mångfalden, variationsrikedomen i skogen och skogsråvarans kvalitet samt på sikt även den samhällsekonomiska tillväxten i norra Sverige. När skogen växer sämre tas mindre koldioxid upp och därmed påverkas även klimatet.
Skogen är en viktig tillväxtmotor för Sverige och norrlandslänen i synnerhet. Dessutom skapas många arbetstillfällen kring skogen, allt från virkesproduktion till turism. Då kan vi inte låta stora delar av den skadas och i värsta fall dö.
Därför har Skogsstyrelsen sedan 2020 lett ett samverkansprojekt tillsammans med skogsbolag, forskning och intresseorganisationer. Projektet vill på kort sikt hantera de multiskadade ungskogarna vi har idag och på lång sikt förebygga skador. Vi samlar krafterna för att få fram mer kunskap om hur och varför skadorna uppstår, tar fram åtgärder och sprider kunskap och erfarenheter. Det handlar om att känna igen skadorna och snabbt sätta in åtgärder som mildrar dem. Det är viktigt med kompetensutveckling och att öka medvetenheten hos skogsägare och det gör vi med skogsträffar och digitala utbildningar.
Till årsskiftet upphör samverkansprojektet. Men vi är inte färdiga då. Insatserna kan inte upphöra. Vi behöver även efter det:
· Fortsätta samverka inom sektorn med skogsbruk, forskning och myndigheter om hur vi går från forskning till praktik och tvärtom.
· Fortsätta forska. Vi ser ett stort behov av finansiering av mer forskning även kommande år eftersom vi behöver lära oss mer.
· Fortsätta sprida kunskap. Råd och rekommendationer ändras i takt med att vi får ny kunskap.
· Fortsätta öka medvetenheten hos politiken och skogsägarna.
· Fortsätta avsätta resurser och pengar.
Det krävs därför en samlad insats där aktörer från både staten och skogsnäringen medverkar. Risken är annars att vi tappar fart och låter den multiskadade skogen bli ett hot mot tillväxt, näring och arbetstillfällen i Västerbotten.