Det sker en snabb tillväxt av solceller i Sverige med 276 nya anläggningar bara i Västerbotten under förra året.
Det är bra att regeringen vid årsskiftet införde ett nytt grönt avdrag för privatpersoner.
Men fler åtgärder behövs om vi också ska få igång utbyggnaden av större solkraftsanläggningar.
Solceller har fått sitt genombrott i Sverige. Under 2020 installerades rekordhöga 22 000 nya solcellsanläggningar. Vi har nu 66 000 anläggningar och över 1 GW nätansluten solkraft, enligt statistik som Energimyndigheten presenterade för en tid sedan.
I Västerbotten fanns vid årsskiftet 766 solcellsanläggningar. Det är 276 fler än året före.
Anläggningarna blir också effektivare. Medan antalet anläggningar i Västerbotten ökade med 56 procent, ökade den installerade effekten med 83. I landet som helhet ökade den installerade effekten med 56 procent, medan antalet anläggningar ökade med 50.
Det här är en fantastisk utveckling, som gynnar hushållen, lokalt företagande och övergången till ett helt förnybart energisystem.
Privatpersoner som sätter upp solpaneler kan sedan årsskiftet få tillbaka 14,55 procent av kostnaden genom det gröna avdraget.
För företag som vill bygga något större anläggningar tas energiskatten på egenanvändning bort den 1 juli 2021 om elen kommer från anläggningar som är mindre än 3 000 kvadratmeter (500 kW installerad toppeffekt).
Men för de stora anläggningarna finns tyvärr skatten på egenanvänd el kvar.
Vad gäller stora solparker ligger Sverige efter övriga Europa, främst på grund av att det är svårt att få tillstånd att bygga solparker här.
För att länsstyrelserna, som handlägger ärendena, ska ha lätt för att göra rätt måste regeringen göra solkraft till ett riksintresse eller bestämma att solkraft räknas som en temporär markanvändning så att andra riksintressen inte tillåts stoppa utbyggnaden.
Bygget av en solpark är helt reversibel och de flesta parker förväntas inte stå längre än 30–40 år. Under den tiden får marken vila och flora och fauna återhämta sig mellan panelerna.
Om vi ska få till en lika snabb utbyggnad som resten av Europa, där solkraft nu står för fem procent av elen mot knappa en procent i Sverige, måste det också formuleras tankar kring var solkraft skulle kunna rymmas regionalt.
Det bästa är om Region Västerbotten kunde ta fram en karta där det framgår vilken mark som lämpar sig för solkraft i stor skala.
Investeringar i solkraft ger långsiktigt lägre elpriser inför kommande högkonjunktur och tillgång till lokal kraftförsörjning. Solenergi ger en långsiktig och klimatsmart kostnadsbesparing, som kan bli avgörande för att hjälpa vårt näringsliv på fötter igen.
För klimatets, jobbens och ekonomins skull uppmanar vi regeringen att lova att under 2021 ta fram ett program för hur solparker ska få enklare tillståndsprocesser i Sverige.
Samtidigt uppmanar vi Region Västerbotten att påbörja en kartläggning av var solkraft skulle kunna ha en plats i regionen.
Då kan solcellsboomen i Västerbotten och Sverige fortsätta.