Läkarflykt i primärvården – regionen måste agera

Vi måste ha en klar och realistisk uppfattning om de utmaningar och möjligheter som finns till förbättrad läkarbemanning.

"Utan att utbilda avsevärt fler distriktsläkare kommer det aldrig gå att bemanna våra hälsocentraler".

"Utan att utbilda avsevärt fler distriktsläkare kommer det aldrig gå att bemanna våra hälsocentraler".

Foto: Daniel Moberg

Debatt2024-08-07 04:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sjukvården i Sverige är i toppklass vad gäller medicinska resultat men har stora brister i tillgängligheten, inte minst i region Västerbotten. Genom att fokusera på att varje patient ska ha en egen läkare kan vi förbättra tillgängligheten till vården och därigenom öka patientnöjdheten, utan att kompromissa med de redan höga medicinska resultaten. I alla jämförbara länder har över 90 procent av patienterna tillgång till egen läkare, men i Sverige ligger siffran stadigt under 30 procent. I region Västerbotten finns egen läkare inte ens på kartan.

Omställning till God och Nära vård med egen fast läkare är påbörjad, men går med snigelfart.

Socialstyrelsen fastställde i april 2022 ett riktvärde för läkarbemanningen i primärvården. Hittills är det bara tre regioner som ens försöker nå riktvärdet och dit hör inte Västerbotten. När Svenska Distriktsläkarföreningen i vintras skickade ut frågor till regionerna kring bemanningen svarade Region Västerbotten att man i stället för fast läkare framförallt fokuserat på fast vårdkontakt, det vill säga sjuksköterskor.

Vi förstår att vägen är lång, men det är viktigt att regionen börjar agera! Fokus behöver skifta från om det är möjligt, till hur det ska gå till att uppnå riktvärdet. Involvera läkare och vårdpersonal och deras erfarenheter i processen. Peka ut riktningen, sätt av medel och ta fram en färdplan med specifika och tidsbestämda mål hur det ska nås. En regiongranne, Jämtland/Härjedalen har kommit en bra bit på väg mot riktvärdet men Region Västerbotten verkar tyvärr ha givit upp på förhand.

Under de senaste tio åren har den patientnära delen av vården i regionen fått stå tillbaka för en växande andel administrativa tjänster och byråkratisk överbyggnad med en egenuppfunnen dagordning. Det är ingen hållbar strategi. I stället för att rekrytera fler har antalet specialister i allmänmedicin blivit 38 färre de sista åren för att inte tala om antalet tjänster för ST-läkare, framtidens distriktsläkare, som dessvärre minskat med 16. Utan att utbilda avsevärt fler distriktsläkare kommer det aldrig gå att bemanna våra hälsocentraler. Utöver att säkerställa att det finns tillräckligt med utbildningsplatser, är det också viktigt att skapa incitament för läkare att arbeta i mindre attraktiva geografiska områden.

Lägg därtill ett extra kol på ansträngningarna för att kraftigt förbättra arbetsmiljön. Undermålig sådan och ett för stort uppdrag i förhållande till bemanningen är det huvudsakliga skälet till att flykten från primärvården är stor och fortgår. 40 procent av specialisterna i allmänmedicin arbetar inte längre på vårdcentralerna. Ta kontakt med dem som lämnat och ta reda på varför.

Sverige kan inte fortsätta vara sämst i Europa och Västerbotten sämst i Sverige. Regionens invånare förtjänar bättre tillgänglighet och en egen läkare.

Ylva Sandström, ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen 

Ulf Wahllöf (M), specialist i Allmänmedicin, ledamot regionfullmäktige 

Carolina Emdin, ordförande distriktsläkarföreningen i Västerbotten