Jag citerar från Region Västerbottens hemsida: “Under invigningen den 30 januari medverkar en mängd talare som lyfter aktuella frågor om hållbara lösningar för energi, kompetensförsörjning, samarbeten och digitalisering. Artister från Västerbotten kommer att uppträda och invigningsprogrammet avslutas med den traditionella Västerbottensbuffén komponerad av matambassadören Ella Nilsson.”
Ja, ni läste rätt. Regionens politiker och förvaltning måste äta en Västerbottensbúffe som en matambassadör har skapat medan de lyssnar på artister från Västerbotten, på Grand Hotel i Stockholm. Det är tydligen så man höjer tempot. Detta samtidigt som sjukvården går på knäna och enorma prioriteringar krävs för att vända utvecklingen.
Dessa prioriteringar uteblir, bland annat så saknas tillräckliga medel på fastighetsinvesteringar och medicinsk teknik. Båda är kritiska för regionens kärnuppdrag; tillhandahålla sjukvård till länets medborgare. Nyligen var det en interpellationsdebatt i riksdagen mot sjukvårdsminister Acko Ankarberg där Socialdemokraterna skrev upp en ledamot från varje region med syfte att lyfta det som S kallar “den svenska vårdkrisen”. S anser att regeringen agerar oansvarigt eftersom den inte prioriterar sjukvården.
En av ovan nämnda ledamöter var Västerbottens Björn Wiechel (S). Vad valde han att bråka om i talarstolen? Fastighetsinvesteringar och medicinsk teknik, vilket tydligen ska vara regeringens fel, inte det socialdemokratiska styret i Region Västerbotten där deras budget och regionplan styr verksamheterna. Det är inte heller så att S har fått ta över det politiska styret från ett annat parti som har lämnat verksamheterna i kaos och med ett skenande underskott. Nej, Regionen har styrts av S i decennier. Men av någon anledning, som nästan kan karaktäriseras som magi, är det inte deras ansvar att medicinsk teknik och fastighetsinvesteringar är underfinansierade.
Sverigedemokraterna i Västerbotten är det enda partiet som lägger tillräckliga resurser på detta. Det är möjligt eftersom vi gör nödvändiga politiska prioriteringar, det vill säga vi sätter sjukvårdens verksamhet före allt annat. Så i stället för att skylla sjukvårdens brist på finansiering på regeringen, och gapa efter mer pengar från staten, borde socialdemokratiska ledamöter kolla upp vad deras partikollegor prioriterar i regionerna. Sedan kan S i regionen synka ihop med vad partiet debatterar på riksplanet och “höja tempot”.
Med det menar vi inte att de ska äta mer Västerbottensbuffé på Grand Hôtel i Stockholm (som bara är en av många felprioriteringar), utan lägga mer resurser på det som räddar liv; sjukvård.