Att stärka församlingarnas diakonala arbete är en viktig fråga i höstens kyrkoval för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK).

I efterdyningarna av coronapandemin, med karantän, sjukdom och i vissa fall död, behövs församlingarnas diakonala arbete, med socialt stöd, mötesplatser och uppsökande verksamhet, mer än någonsin.

Under den pandemi som härjat i vårt land har många prövats, både arbetsgrupper och vi som individer. Många har sett det sociala kontaktnätet krympa till de allra närmaste. Aktiviteter har avbokats och träffar med vänner ställts in.

För de flesta av oss har det gått att hantera. De som bor med familjen har ett naturligt socialt umgänge varje dag. Många kan hålla kontakten med vänner via digitala verktyg och småprata utomhus med avstånd.

Men det finns de i vårt samhälle som inte har den trygghet och närhet som en familj eller nära vänner kan ge.

I vårt samhälle finns det många ensamma, äldre, sjuka eller marginaliserade. Hur pandemin upplevts av dessa människor är det många som inte ens vill tänka på.

Det senaste året med covid-19 har varit ett tillfälle för oss alla att pröva på vad ofrivillig ensamhet innebär.

Kyrkans diakoni är viktigare än någonsin.