För en tid sedan firades internationella barnmorskedagen.

En dag när Vårdförbundet lyfter fram det viktiga arbete för barns och kvinnors hälsa som barnmorskor utför.

Världshälsoorganisationen WHO har utlyst 2020 till sjuksköterskans och barnmorskans år. WHO slår också fast att bristen på sjuksköterskor och barnmorskor är ett hot mot den globala hälsan.

Den här coronadrabbade våren är det viktigare än någonsin att lyfta betydelsen av det hälsofrämjande arbete som barnmorskor gör för landets alla kvinnor.

I Västerbotten bor det ungefär 134 000 kvinnor. De har sannolikt någon gång i livet träffat en barnmorska som hjälpt dem med preventivmedel, som genomfört en gynekologisk cellprovtagning, eller stöttat dem under en graviditet, förlossning och eftervård. När klimakteriet inträffar fortsätter barnmorskan att ge stöd och hjälp.

Förra året föddes 2 952 barn som sannolikt tryggt kom till världen under överinseende av en barnmorska.

Barnmorskor är helt enkelt centrala för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa under hela livet.

De har genom historien varit en röst för kvinnans rätt till sin kropp.

Globalt bedömer WHO att det behövs ungefär nio miljoner fler sjuksköterskor och barnmorskor för att nå Agenda 2030-målet om god hälsa för alla.

Vårdförbundet instämmer och menar att även Sverige behöver fler barnmorskor för att nå målet ”en barnmorska – en förlossning”. WHO pekar ut fem områden där investeringar krävs för att förbättra sjukvården för alla;

- Investera i fler sjuksköterske- eller barnmorskeledda kliniker och möjliggör för dem att arbeta med sin fulla potential.

- Anställ fler specialistsjuksköterskor.

- Gör barnmorskor och sjuksköterskor till centrala funktioner i primärvården.

- Stöd sjuksköterskor och barnmorskor i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete.

- Investera i barnmorskors och sjuksköterskors ledarskap.

Vårdförbundet har länge drivit dessa frågor. Det kommer vi att fortsätta med. Men vi kräver också bättre lön och arbetsvillkor. Det måste bli mer lönsamt än i dag att akademiskt utbilda sig i 4,5 år till ett viktigt legitimationsyrke.

Nu är allt fokus inställt på att bekämpa coronaviruset och dess effekter på människor, samhällsekonomin och på vården.

All vårdpersonal anstränger sig till det yttersta och vi i Vårdförbundet stöttar våra medlemmar och tar facklig kamp för att arbetsrättsliga regler följs.

Men det kommer också en tid efter pandemin. Då är det viktigt att de insatser vi gör under krisen inte skadar folkhälsan på längre sikt. Vårdförbundet ser därför med oro på att vissa regioner ställer in screeningsverksamheten gällande gynekologiska cellprovsundersökningar och att tillgängligheten till ungdomsmottagningar försämras.

Barnmorskor flyttas från förebyggande och hälsofrämjande verksamheter för att täcka upp brister i andra delar av vården.

Det är viktigt att bevaka att denna radikala omprioritering av personalresurser inte får negativa konsekvenser på sikt, särskilt eftersom både historien och internationella erfarenheter har lärt oss att kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa är alltför lätt att prioritera bort.