Kontoret eller hemmet som arbetsplats

Den senaste tiden har vi i medierna kunnat se den splittrade syn som finns bland arbetsgivare när det kommer till distansarbete, hybridarbete eller det som vi väljer att kalla “det nya arbetslivet”.

– "Den arbetsgivare som kräver att medarbetarna är på kontoret helt eller till största delen riskerar att förlora kompetens när medarbetare väljer att söka sig till arbetsplatser där flexibiliteten är större", skriver Martin Linder, förbundsordförande Unionen och Andreas Bengtsson, regionordförande Unionen Västerbotten.

– "Den arbetsgivare som kräver att medarbetarna är på kontoret helt eller till största delen riskerar att förlora kompetens när medarbetare väljer att söka sig till arbetsplatser där flexibiliteten är större", skriver Martin Linder, förbundsordförande Unionen och Andreas Bengtsson, regionordförande Unionen Västerbotten.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2022-09-06 07:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det finns arbetsgivare som ger sina medarbetare full frihet att jobba varifrån de vill och det finns de som kräver total närvaro på kontoret.

Lika olika är medarbetarna. Det finns anställda som gärna jobbar majoriteten av arbetstiden hemifrån. Anledningarna kan vara att de får jobba mer ostört, de slipper resorna till och från jobbet, eller det underlättar vardagspusslet.

I andra vågskålen finns de som helst jobbar på kontoret. Även här kan skälet vara att man arbetar mer ostört på jobbet, att arbetsuppgifterna kräver det, att man är mer kreativ på kontoret eller att den sociala samvaron med kollegorna är något man uppskattar och prioriterar.

En lösning passar inte alla arbetsplatser eller alla anställda.

Den arbetsgivare som kräver att medarbetarna är på kontoret helt eller till största delen riskerar att förlora kompetens när medarbetare väljer att söka sig till arbetsplatser där flexibiliteten är större. 

Detsamma riskerar arbetsgivare som valt att minska kontorsytorna som en följd av distansarbetet så mycket att de medarbetare som vill jobba på kontoret inte längre får plats. 

Det gäller också om kontoret inte är utformat för att passa det nya hybrida arbetssättet där en del av personalstyrkan jobbar på kontoret och en del på distans. 

Siffror från Försäkringskassan visar att under pandemin i december 2020 var nästan 800 personer sjukskrivna för stress i Västerbottens län. 

Ett år senare, i december 2021 när restriktionerna hade släppts, hade den siffran ökat till fler än 1 000 personer. Det är en ökning med 20 procent.

I en Novusundersökning som Unionen har låtit göra bland privatanställda tjänstemän uppger så många som 75 procent att de vill ha möjligheten att arbeta på distans minst en dag i veckan. 

Undersökningen visar på små skillnader mellan könen, men där kvinnor i något högre utsträckning än män vill jobba 1-3 dagar per vecka på distans. 

De främsta orsakerna till detta är att det sparar tid när man slipper resorna till jobbet och att vardagslogistiken underlättas.

Samma undersökning visar att det finns de som vill jobba oftare på kontoret än de gör, men som avstår för att de inte kan jobba ostört på där. 

När restriktionerna efter pandemin släpptes fortsatte många att jobba helt eller delvis på distans. Möten är därför allt som oftast antingen helt digitala eller i hybridform där vissa mötesdeltagare deltar från kontoret och övriga från annan plats. 

Det ställer nya krav på kontorsmiljöerna där fler möten behöver hållas via digitala plattformar eller telefon och kraven på att kunna sitta ostört ökar.

Vinnare blir de arbetsgivare som i tät dialog med fackliga representanter kommer överens om vad som passar varje arbetsplats verksamhet och dess medarbetare bäst. 

Kontoret måste vara en plats för alla och för alla arbetsuppgifter, där möjligheten ges att jobba på distans. Först då kan varje medarbetare bidra till arbetsplatsens utveckling på bästa och samtidigt minska risken att bli sjuk av stress.

Martin Linder, förbundsordförande Unionen

Andreas Bengtsson, regionordförande Unionen Västerbotten