Fredagen den 22 januari 2021 förändrades den internationella folkrätten.
Då blev FN:s konvention om förbud mot kärnvapen juridiskt bindande.
Konventionen antogs vid en FN-konferens i New York sommaren 2017. Röstsiffrorna skrevs till 122 mot 1.
Nederländerna, det enda närvarande NATO-landet, röstade emot.
Men för att FN-konventionen ska bli juridiskt bindande krävs att minst 50 av FN:s medlemsländer godkänner den nationellt. I oktober 2020 blev Honduras land nummer 50 att ratificera konventionen.
USA har hela tiden motarbetat den. Till viss del har de varit framgångsrika.
Bland annat har Sverige bytt ståndpunkt efter ett hotfullt brev från Donald Trumps utrikesminister. Sverige har tidigare varit drivande för tillskapandet av konventionen. Men nu gav regeringen efter för påtryckningarna från USA.
Sveriges ändrade inställning till kärnvapen sker i en tid när kärnvapenhotet ökar.
Kärnvapenmakterna Ryssland och USA håller på med en omfattande modernisering av sina arsenaler. Samtidigt blir tonen allt hotfullare mellan stormakterna och det sker en allmän militär upptrappning i vårt närområde.
Speciellt obehagligt är att internationella avtal om rustningsbegränsningar sägs upp. Ett exempel är det så kallade INF-avtalet som slöts vid kalla krigets slut.
INF är ett avtal om att avveckla medel- och kortdistansrobotar. De har bara några minuters så kallad anspänningstid mellan avfyrning fram till att de når sina mål.
Det innebär att motståndaren får väldigt kort tid på sig för att avgöra om ett larm är falskt eller verkligt. Utplaceringen av nya sådana robotar innebär en ökad risk för militära incidenter och missbedömningar av larm.
Ett förbud mot kärnvapen innebär givetvis inte att vapnen försvinner.
Men det politiska trycket mot stormakterna ökar för att vända spiralen från upprustning till nedrustning. Förbud mot andra terrorvapen, exempelvis trampminor, har inneburit en kraftig minskning av både tillverkning och användning av dessa.
Kärnvapen är det ultimata terrorvapnet med störst förstörelsekraft och värst följder för civilbefolkning och samhällen.
Därför behövs ett förbud i den internationella rätten.
Sverige borde, i stället för att anpassa sig till kärnvapenmakten USA, vara ett av de länderna som står bakom förbudet.