Ju mindre politik desto bättre sjukvård

Om personalen ska reduceras måste det ske inom administrationen, som ökat dubbelt så mycket som antalet läkare.

Det politiken har åstadkommit under årens lopp har inte varit till gagn för vården, skriver bland andra Kurt Boman, professor emeritus, överläkare, forskningsenheten, medicinsk och geriatrisk klinik, Skellefteå.

Det politiken har åstadkommit under årens lopp har inte varit till gagn för vården, skriver bland andra Kurt Boman, professor emeritus, överläkare, forskningsenheten, medicinsk och geriatrisk klinik, Skellefteå.

Foto: Emil Langvad/TT Nyhetsbyrån

Debatt2021-06-25 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Länssjukvården präglas av ständiga sparbeting, bemanningsproblem och långa väntetider.

Mest utsatta är äldre och multisjuka. En vårdkontakt med 1177.se har ofta en väntetid på 20–30 minuter. Att få en tid på en hälsocentral kan vara krångligt. På akutmottagningen kan man få vänta i timmar. Vid inläggning jagas ledig vårdplats.

Självklart borde sjukvården disponera över fler vårdplatser, särskilt medicin-geriatriska.

Sverige har bland det lägsta antalet vårdplatser i västvärlden. Och detta är politiska beslut. Det innebär att många patienter inte får den vård de borde få. Många skickas hem för tidigt med ökad belastningen på närstående, hemtjänst och primärvård.

Västerbottens-Kurirens ledarskribent Petter Bergner skrev (24/5 2021): ”Otydlighet i styret av hälso- och sjukvården är riskabelt för regionen”. Revisorerna menar att hälso- och sjukvårdsnämnden varit passiv och att regionstyrelsen har tagit över dess roll.

Åter planeras kostnadsminskningar. Kanske ska 400 tjänster bort för att ”effektivisera och minska bemanningen med bibehållen produktion.” Vad vet den politiska majoriteten, och för all del oppositionen, hur man effektiviserar vård?

Det politiken har åstadkommit under årens lopp har inte varit till gagn för vården. På det nationella planet har lagstiftning och regelverk belastat vården med en omfattande dokumentation och onödigt arbete. Bättre kontinuitet och fast läkarkontakt borde ha premierats.

Beslutet om länskliniker, dålig personalpolitik och tystnadskultur har medfört personalflykt, med stängda vårdavdelningar som följd. Men aldrig något som hotar patientsäkerheten, enligt sjukvårdsdirektörerna.

Om personalen ska reduceras måste det ske inom administrationen, som ökat dubbelt så mycket som antalet läkare, trots all digitalisering. HR-enheten, den gamla personalenheten, som förr servade klinikerna, men nu byråkratin, borde omprövas och i stället avlasta klinikerna med administrativa personalfrågor och frigöra tid för det direkta patientarbetet.

Ju mindre politik desto bättre vård.

Vår åsikt baseras på mer än 200 år av klinisk erfarenhet, chefskap, forskning – och även landstingspolitik.