Att man valde just detta tema i år är välkommet. Är det något vi måste prioritera nu så är det att öka livsmedelsproduktionen. 

Jordbruket i Västerbotten har dessvärre sedan långt tillbaka minskat för varje år. De senaste tio åren har åkermarken i Västerbotten minskat med närmare 3 600 hektar, vilket till ytan motsvarar över 7 000 fotbollsplaner. 

Det är en sorglig utveckling. Vi behöver inte bara av beredskapsskäl öka mat-produktionen. Jordbruket i norra Sverige är också ekologiskt hållbart, med mycket liten användning av växtskyddsmedel, och gott om vatten. 

I takt med att klimatförändringarna slår igenom, och drabbar sydligare breddgrader, kommer vårt eget jordbruk att växa i betydelse. I norr finns mycket mark att bruka för odling av potatis, grönsaker och bär, men framför allt lämpar sig vårt geografiska läge för djurhållning.

Problemet är lönsamheten, särskilt sedan krigsutbrottet i Ukraina, då priserna på drivmedel, gödning, energi, och djurfoder exploderat. 

Enligt LRF:s beräkningar har kostnadsmassan för jordbruket i de fyra nordligaste länen stigit med 1,5 miljarder kronor på årsbasis, men intäkterna har inte hängt med. Jordbruket i norra Sverige ligger därför back med ungefär 300 miljoner kronor baserat på Jordbruksverkets index till och med juli 2022.

Jordbruket är dessutom beroende av insatsvaror som drivmedel och gödning från oberäkneliga stater. I stället för import av detta kan vi öka andelen egenproducerat biodrivmedel. Det är också hoppfullt med de gödningsindustrier som planeras i norra Sverige. 

Men här och nu måste åtgärder till för att de bönder vi har kvar ska orka fortsätta, och för att den yngre generationen ska vilja ta över. Sveriges riksdag beslutade tidigare i år om två stora stödpaket till jordbruket, men enbart den aktuella höjningen av styrräntan med 1 procentenhet den 20 september äter upp en tredjedel av de pengarna.

Vi har tre förslag till riksdagsledamöterna, för ett robustare jordbruk i norra Sverige:

• Se över och öka den nationella ersättningen riktad till jordbruket i norra Sverige.
• Förläng nedsättningen av skatterna på diesel som används i maskiner inom jord- och skogsbruket. Enligt tidigare beslut löper nollskatten ut den 30 juni 2023, men det är angeläget att detta fortlöper. Vi vill ställa om till fossilfritt, men fram till att vi har de gröna alternativen på plats, måste jordbruket ha råd att köra på befintliga drivmedel.
• Skjut till en miljard kronor i nationell medfinansiering till Sveriges strategiska plan för CAP. En plan som beskriver hur EU:s jordbrukspolitik ska genomföras i hela Sverige. Våra gårdar i norr kommer att få sänkta ersättningar i nya CAP, men Sverige har möjlighet att besluta om en nationell medfinansiering. Det gäller till exempel vallstöd, höjt kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar för betande djur. 

Lotta Folkesson, ordförande LRF Västerbotten