Inget höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring

Från och med oktober i år kommer lönekravet för arbetskraftsinvandrare att höjas från 13 000 kronor till 26 560 kronor. Den nya nivån ligger över flera av de idag avtalade lägstalönerna, bland annat inom välfärdssektorn och berör många kommunalt och regionalt anställda personer.

”Kommer inte att förhindra att oseriösa företag utnyttjar människor i behov av arbeten, istället kan dessa företag fortsätta skriva falska avtal om den nya högre lönenivån men egentligen betala ut lägre löner.” Personerna på bilden har ingenting med debattinlägget att göra.

”Kommer inte att förhindra att oseriösa företag utnyttjar människor i behov av arbeten, istället kan dessa företag fortsätta skriva falska avtal om den nya högre lönenivån men egentligen betala ut lägre löner.” Personerna på bilden har ingenting med debattinlägget att göra.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2023-09-15 05:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringen med sitt samarbetsparti SD motiverar höjningen med att de vill komma åt arbetslivskriminaliteten men bakom ligger SD:s vilja att köra ut invandare från Sverige. Ändringen har mötts av kritik från både näringsliv och flera fackförbund. 

Den kommer inte att förhindra att oseriösa företag utnyttjar människor i behov av arbeten, istället kan dessa företag fortsätta skriva falska avtal om den nya högre lönenivån men egentligen betala ut lägre löner. Flera fack har därför föreslagit att regeringen istället utökar kontroller och har uppföljning och sanktioner mot de som missbrukar systemet.

Förändringen kommer att drabba människor som bor och arbetar i Sverige sedan länge, som är etablerade här och vars barn går i svenska skolor. De riskerar att behöva lämna landet om deras löner inte kommer upp till lägstanivån. I slutändan drabbas företag, kommuner och regioner som idag och framöver har ett stort behov av just arbetskraftsinvandrare. 

Faktum är att Sverige och Norrland står inför en stor befolkningsutmaning. Redan innan den nya gröna industrialiseringsvågen, konstaterades att norra Sverige behöver fler människor och att den annalkande bristen på invånare i förvärvsarbetande ålder slår extra hårt mot samhällets välfärdstjänster. Andelen av befolkningen över 80 år ökar med 50 procent fram till 2031, samtidigt ökar andelen i förvärvsarbetande ålder bara med 4 procent. Av ökningen i förvärvsarbetande ålder står utrikes födda för 95 procent. 

Totalt rör det sig om 169 000 individer som förväntas komma in på arbetsmarknaden. Det är långt färre än det personalbehov som finns för offentlig sektor och privat näringsliv. Sveriges kommuner och regioner räknar att äldreomsorgen, omsorg om personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvården behöver öka antalet anställda med cirka 85 000 till följd av demografin.

Att höja försörjningskravet löser inte situationen med arbetskriminalitet. Det riskerar istället att leda till både att människor och familjer rycks upp från en stadgad tillvaro i Sverige, och att bristen på personal inom flera branscher, inte minst välfärdens viktiga verksamheter, ökar. Vänsterpartiet värnar de som idag bor och arbetar i Sverige och som byggt upp sina liv här, och vi tar ansvar för att hela landet, även Norrland, ska klara kompetensförsörjningen under kommande år.