Riksdagen beslutade för en tid sedan att införa ett nytt hyresrabattstöd för företagare för första kvartalet 2021.
Att stötta företag som går på knäna under coronapandemin – övervägande delen butiker inom sällanköpsvaruhandeln och hotell- och restaurangnäringen – är förstås mycket angeläget.
Men hyresrabattstödet är ett misslyckande innan det ens börjat gälla. Upplägget är nämligen alldeles tokigt.
Liksom det tillfälliga hyresrabattstödet för andra kvartalet 2020 läggs nämligen ansvaret på fastighetsägaren att avgöra huruvida en lokalhyresgäst är berättigad till statligt stöd eller inte. Samtidigt ska fastighetsägaren stå för halva rabatten och därefter retroaktivt ansöka om stödet. Det innebär en inte obetydlig administration.
Fastighetsföretagen har under pandemin stöttat sina lokalhyresgäster på olika sätt genom att till exempel ge anstånd med hyresinbetalning, gå över till månadsinbetalning i stället för kvartalsinbetalning och ge hyresrabatter.
Inom ramen för hyresstödet 2020 gav fastighetsföretagen 1,7 miljarder kronor i rabatter.
Det tillfälliga hyresstödet 2020 fick emellertid kritik från både fastighetsägare och hyresgäster.
De mest uppenbara bristerna var att fastighetsägare förväntades agera myndighet och själva finansiera det statliga stödet i samma omfattning som staten, att stödet skapade förväntningar hos hyresgästerna om att alla företag skulle få hyresrabattstöd och att utformningen av stödet skapade onödig konflikt och administration för fastighetsägare och lokalhyresgäster.
Nådde stödet fram till dem som behövde det allra bäst? Var det rättssäkert?
Med de frågorna hängande över oss fastighetsägare har riksdagen nu beslutat om ett nytt hyresrabattstöd med i stort sett samma upplägg. Stödet ska godkännas av EU-kommissionen innan en förordning utarbetas, vilken väntas vara på plats i mitten av mars.
Att staten inför ett stöd för första kvartalet 2021, som inte kommer vara på plats förrän tidigast i mitten av mars, väcker även det frågor eftersom majoriteten av lokalhyresgästerna redan betalat hyran för första kvartalet.
Som branschorganisation kan vi inte acceptera en ordning som innebär att staten pressar oss som bransch att fungera som både myndighet och finansiär av ett statligt stöd.
Det måste vara statens uppgift att avgöra vilka företag som ska erhålla statligt stöd, inte fastighetsägares eller andra aktörers.
De tre miljarder kronor som regeringen nu avsätter till hyresstödet under första kvartalet 2021 skulle göra avsevärt större nytta som direktstöd till krisande företag.