Hur tänker regionledningen lösa sjukvårdens kris

Det är ytterst de folkvalda politikernas ansvar att se till att dagens kris vänds till en väl fungerande sjukvård.

Den medicin-geriatrisk kliniken har drabbats hårt med alldeles för få vårdplatser för akut sjuka patienter, konstaterar bland andra Kurt Boman, professor emeritus, Skellefteå.

Den medicin-geriatrisk kliniken har drabbats hårt med alldeles för få vårdplatser för akut sjuka patienter, konstaterar bland andra Kurt Boman, professor emeritus, Skellefteå.

Foto: Claudio Bresciani/TT Nyhetsbyrån

Debatt2022-01-13 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Märkliga bedömningar och beslut, fattade av Region Västerbottens politiska och administrativa ledning, har duggat tätt.

Ofta har man inte lyssnat på personalen och fackliga representanter.

Rapporten om hur regionledningen – regionrådet Anna-Lena Danielsson (S) och hälso- och sjukvårdsdirektören Brita Winsa – friserat en kritisk rapport om ambulanssjukvården undergräver regionledningens förtroende.

Ständigt rapporteras om stängda hälsocentraler i en underfinansierad primärvård helt beroende av hyrpersonal.

Överbelagda vårdavdelningar med patienter som ibland får vård på avdelningar utan rätt medicinsk kompetens. Särskilt den medicin-geriatrisk kliniken har drabbats hårt med alldeles för få vårdplatser för akut sjuka patienter.

Vi förväntar oss att hälso- och sjukvårdsdirektören förklarar vad som menas med tillfredställande patientsäkerhet när sjukvården befinner sig i en så allvarlig kris.

Den växande administrationen har ofta ifrågasatts. Men svaren från den politiska ledningen (Norran 6/12 2019) övertygar inte.

Självklart löses inte problemet av att man avskedar många i administrationen. Men man måste få bort onödig dokumentation, rapporteringar och möten för att prioritera det direkta patientarbetet.

Digitalisering har många fördelar, men det finns en utbredd övertro på att digitala lösningar är sjukvårdens räddare.

Detta ter sig närmast aningslöst i förhållande till sjukvårdens kärna, som är tillit, förtroende, och kontinuitet i mötet med patienterna, präglat av kvalificerade medicinska kunskaper och god medicinsk etik.

I allt detta får vi inte glömma det mycket goda som trots allt görs inom vården av en personal som är lojal mot de som de har i uppdrag att vårda – nämligen patienterna.

Patienterna och personalen förtjänar att tas mer på allvar och bli lyssnade till om regionens nuvarande sjukvårdssystem ska komma ur den återvändsgränd som man har hamnat i.

I Västerbotten finns fler läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, psykologer och sjukgymnaster per 100 000 invånare än i någon annan region. Ändå har vi lagstridigt långa vårdköer, brister i tillgängligheten och lagstridiga arbetsmiljöproblem.

Uppenbart finns fundamentala fel i vårt system.

Det är ytterst de folkvalda politikernas ansvar att se till att dagens allvarliga kris vänds till en väl fungerande sjukvård.

Vi ser fram emot ett sådant politiskt agerande.