Primärvården i Region Västerbotten haltar intill lamhet. Bemanningen på ett flertal hälsocentraler är så kritiskt låg att patientsäkerheten äventyras. Distriktsläkarföreningen, DLF, har under mer än ett decennium arbetat och argumenterat för att en distriktsläkare inte ska ha hand om mer än 1500 listade innevånare för att erhålla en acceptabel arbetsmiljö.
Ett förhållande, som mot bakgrund av den under åren svällande administrationen med icke värdeskapande pålagor, i stället borde vara en distriktsläkare per 1200 innevånare.
Den arbetsmiljö som skulle kunna skapas med en bemanning som möjliggör förhållandet 1/1500 skulle kunna ge en stabil, eftertraktad och patientsäker bemanning på hälsocentralerna.
Utgår man från detta scenario saknas, hör och förfäras, enligt aktuella siffror från DLF mer än 100 distriktsläkare i Region Västerbotten.
Detta är förskräckligt och utomordentligt upprörande, vilket borde sätta skräck i primärvårdsansvariga men framför allt i den styrande Socialdemokratiska majoriteten.
Denna brist resulterar i att patienter har svårt att få en tid till läkare inom rimlig tid. Patienter skickas i stället mellan olika hälsocentraler inom de så kallade klustren till den hälsocentral som för dagen har bästa bemanningen.
Många som fortsatt ändå inte får en tid söker vård i stället hos nätläkare, länets akutmottagningar eller helt enkelt avstår att söka vård.
Bemanningsproblemen är så stora till följd av dålig arbetsmiljö att det nu till och med är svårt att bemanna även med stafettläkare på grund av att ingen vill arbeta under de urusla arbetsförhållanden som råder.
De lokala hälsocentralscheferna har en omöjlig uppgift att lösa dagens aktuella bemanningsproblem och flera har sagt upp sig eller funderar på att göra det medan chefer högre upp sitter i möten utan att det blir något resultat. Den organisatoriska förändring, klusterbildningen, som ägde rum för en tid sedan har inte inneburit någon förbättring, snarare tvärtom.
Antalet chefsnivåer ökade och distansen till ”golvet” blev längre. Man valde att satsa på att anställa byråkrater i stället för på patientnära personal och i en förlängning att satsa på patienterna, vilka man är till för. Från Moderaterna sa vi nej till detta och vill återgå till att ansvaret finns på de enskilda hälsocentralerna.
Varför måste vården köras fullständigt i botten innan det blir en förändring? Ytterst ansvarig för situationen är Socialdemokraterna. De har under årtionden valt att inte agera för att lösa dessa problem, bara skjutit dem framför sig.
Det går inte att hävda att det är svårt att rekrytera, utan orsaken är den dåliga arbetsmiljön. Det måste till kraftfulla åtgärder. Det behövs en långsiktig handlingsplan som skapar en framtidstro inom primärvården. Uppdraget bör begränsas och bättre definieras.
Det handlar i grunden om att skapa en hållbar arbetsmiljö för samtliga anställda där uppdrag och resurser hänger ihop. Förutsättningar för kompetensutveckling behöver säkras, listningstak och listning på namngiven distriktsläkare med tillhörande vårdlag behöver komma på plats samt att förutsättningarna för att kunna påverka sin arbetssituation förstärks.
Vi vill minska den onödiga och dyra byråkratin samt annan ej vårdnära verksamhet för att dessa pengar ska omfördelas till vårdens kärnverksamhet, där vi vill prioritera en köfri vård med hög tillgänglighet samt bättre villkor för vårdens medarbetare.
I detta finns en resursförstärkning till primärvården med motsvarande 30 miljoner kronor för i år. Vi har till skillnad från den rödgröna majoriteten en välkomnande inställning till privata alternativ och initiativ som skulle innebära att fler fick komma till vården snabbare.
Regionen behöver ett borgerligt maktskifte för att på allvar vända den kollaps som nu har skett inom primärvården. Det passiva och svaga politiska socialdemokratiska ledarskapet förmår inte detta.
Nicklas Sandström (M), regionråd i opposition
Ulf Wahllöf (M), distriktsläkare och f.d. verksamhetschef i primärvården och kandidat till Regionfullmäktige i Region Västerbotten