Nu hotas denna trygghet av regeringens förslag om att återigen höja taket för högkostnadsskyddet. Det är inte bara en ekonomisk åtgärd – det är ett direkt hot mot folkhälsan.
Under 2023 kunde personer med subventionerade läkemedel få frikort efter 2 600 kronor. 2024 höjdes taket till 2 850 kronor, och i januari 2025 till 2 900 kronor. Redan i juli samma år föreslås ytterligare en höjning till hela 3 800 kronor. Dessutom ska första steget i kostnadstrappan öka från 1 450 kronor till 2 000 kronor. Detta skulle innebära tre höjningar inom ett och ett halvt år. Resultatet? En orimlig kostnadsbelastning för många med låga inkomster, äldre och kroniskt sjuka.
För dessa grupper är konsekvenserna inte bara ekonomiska. När medicin blir en lyx tvingas människor avstå från behandlingar som gör vardagen hanterbar. För en sjukskriven eller ensamstående förälder kan valen bli omöjliga. Detta riskerar att ytterligare försämra livskvaliteten för de mest utsatta och öka otryggheten.
När människor inte längre har råd med sina läkemedel kommer fler att söka akutvård när deras tillstånd förvärras. Det som nu presenteras som en besparing leder i själva verket till ökade kostnader på längre sikt, när människor inte får den behandling de behöver i tid. Den ökade belastningen på sjukvården riskerar att förvärra situationen för både patienter och vårdpersonal. Förslaget är ett exempel på kortsiktigt tänkande som hotar folkhälsan och förvärrar otryggheten i samhället.
Ett starkt samhälle bygger på att ingen lämnas utanför. Genom att stoppa förslaget om höjningar av högkostnadsskyddet kan vi skydda de mest utsatta och samtidigt säkerställa en jämlik vård för alla. Regeringen måste inse att folkhälsan är en investering – inte en kostnad. Det är dags att sätta människors hälsa före kortsiktiga besparingar och säkerställa att alla har råd att hålla sig friska.