Hög tid att vi tar itu med åldersdiskrimineringen

Synen på och respekten för den åldrade människan i Sverige är diskriminerande.

Strategin att skydda de äldre är ett misslyckande, skriver bland andra Kurt Boman, senior professor och överläkare på forskningsenheten medicinsk och geriatrisk klinik, Skellefteå lasarett.

Strategin att skydda de äldre är ett misslyckande, skriver bland andra Kurt Boman, senior professor och överläkare på forskningsenheten medicinsk och geriatrisk klinik, Skellefteå lasarett.

Foto: Christine Olsson/TT

Debatt2021-02-16 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Covidpandemin avslöjade åldersdiskrimineringen.

Särskilt för de svårast sjuka på särskilda boenden och inom äldrevården.

Coronakomissionen konstaterar att äldreomsorgen är ”en resursmässigt eftersatt del av samhället”, att ”äldreomsorgen stod oförberedd och illa rustad när pandemin slog till” och att ”för dessa brister bär den sittande regeringen – liksom de tidigare regeringar som haft denna kunskap – det yttersta ansvaret”.

Strategin att skydda de äldre är ett misslyckande.

Dessutom förekommer det en omfattande diskriminering av äldre och av de med syn- och hörselhandikapp som inte är ”uppkopplade på nätet”. Det som för många blivit bättre har blivit en börda för de ”icke uppkopplade”.

Offentliga institutioner och företag inför knappval, chattfunktioner och gömmer sina telefonnummer. Att tala med robotar är inte i människans tjänst utan en eftergift till penningen.

Människan som individ reduceras och möten människor emellan urholkas. Varför?

Synen på och respekten för den åldrade människan i Sverige är diskriminerande. Endast cirka 20 procent ser på människor över 70 år med respekt. Tyvärr utgör inte sjukvårdsorganisationerna och universiteten något undantag.

Barbro Westerholm (L) driver frågan om åldersdiskriminering på ett föredömligt sätt och hyllar de ”åldersrika” för deras livserfarenhet och kunskap.

I riskdagen är bara sex av 349 ledamöter över 70 år. Trots att cirka 30 procent av väljarna är över 65. En representativ riksdag för 65-plus-kategorin skulle bli cirka 90 av 349 ledamöter.

Enligt WHO finns åldersdiskriminering överallt. Den mest socialt normaliserade fördomen motarbetas inte aktivt på samma sätt som rasism eller sexism.

Detta medför att det är socialt och politiskt gångbart att exkludera människor på grundval av ålder. Än mer tragiskt är att det skulle behövas en covidpandemi för att avslöja åldersdiskrimineringen.

Vi förväntar oss att samtliga politiska partier agerar kraftfullt mot denna diskriminering.

Självklart ska nomineringslistorna ha en korrekt representation av äldre, för att garantera äldres inflytande i beslutande församlingar, för att effektivt motarbeta åldersdiskrimineringen.

Detta handlar inte bara om makt och pengar utan också ytterst om respekten för människovärdet hos alla människor – även de äldre.