Hela Sverige behöver ett robust bredband

Bredband tillhör landets infrastruktur och tempot i utbyggnaden behöver öka omgående.

Regeringens mål, att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 2020, låter bra – men kommer inte att uppnås.

Regeringens mål, att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 2020, låter bra – men kommer inte att uppnås.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Debatt2020-05-15 06:56
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Coronaviruset har visat vikten av att kunna kommunicera och mötas i den digitala världen.

Flera branscher lider och har det svårt.

Men de som verkar inom digital kommunikation har haft fullt upp med att förse organisationer, företag och privatpersoner med digitala verktyg och mötesrum. I dessa tider har digital kommunikation varit en gudagåva för många, inte minst för att hålla kontakt med nära och kära, men också för att kunna fortsätta med arbetsuppgifter och näringsverksamhet.

Det finns bara ett litet krux med de digitala tjänsterna. De kräver ett robust bredband.

Regeringens mål, att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 2020, låter bra – men kommer inte att uppnås.

Det största problemet är att det saknas medel för att lyckas med utbyggnaden. Post- och telestyrelsen (PTS) meddelade i oktober förra året att det kommer att krävas ungefär 22 miljarder kronor, utöver marknadens insatser, för att nå bredbandsmålet till 2025. Ett fullt uppkopplat Sverige.

I skenet av det känns det inte bra att PTS endast tillförts 650 miljoner kronor, fördelat på tre år, till ett nytt bredbandsstöd. Det är knappt tre procent av den totala beräknade kostnaden.

Var och till vilka ska man fördela dessa resurser för att komma närmare målet?

Och inte nog med det. För en tid sedan meddelade Jordbruksverket att de omfördelar sina projektmedel, och plockar bort 200 miljoner kronor från bredbandsstödet. Effekten blir att man inte längre kan söka stöd för utbyggnad av bredband.

Att verket väljer att göra den här omfördelningen nu, när en kris verkligen visar på behovet av bredband, framstår för Småkom (ett nationellt nätverk för små kommuner) som helt obegripligt.

Stödet ingår i landsbygdsprogrammet och har kunnat sökas av föreningar, företag och kommuner för att bygga bredbandsnät – främst på landsbygden.

Inte helt oväntat är det också landsbygden som har minst utbyggt bredband i dag. Endast 48 procent av glesbebyggda områden har tillgång till bredband i dagsläget, ett argument som borde vara tillräckligt starkt för att låta stödet finnas kvar.

Småkom har flera gånger föreslagit att medel för bredbandsutbyggnad kan/bör tas ur infrastrukturpotten, som omfattar cirka 620 miljarder kronor.

Bredband tillhör landets infrastruktur och tempot i utbyggnaden behöver öka omgående.

Tillförs PTS medel ur potten så får de en verklig chans att lyckas nå regeringens mål. Som det ser ut i dag är måluppfyllelsen en utopi.