Hedersförtrycket kommer inte att ta julsemester

Det behövs mer resurser för att motverka hederskultur, skriver bland andra Rosalie Keller, vice ordförande i Kristdemokratiska kvinnoförbundet i Västerbotten
Det behövs mer resurser för att motverka hederskultur, skriver bland andra Rosalie Keller, vice ordförande i Kristdemokratiska kvinnoförbundet i Västerbotten

Var sjätte elev i årskurs nio i Stockholm, Göteborg och Malmö lever under någon form av hedersförtryck.

Debatt 19 december 2020 10:10
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I skuggan av coronapandemin tar hedersförtrycket ett allt hårdare grepp om kvinnor i Sverige.

Det finns platser där kvinnor drabbas extra hårt. Det är där de är inlåsta i karantän tillsammans med sin plågoande.

Följden av social distansering, stängning av skolor, sportanläggningar och verksamheter i civilsamhället innebär för kvinnor som lever under hedersförtryck en mardröm med dygnet-runt-övervakning.

När andra tar julsemester fortsätter hedersförtrycket bakom stängda dörrar.

Var sjätte elev i årskurs nio i Stockholm, Göteborg och Malmö lever under någon form av hedersförtryck. Många av dem har utsatts för våld.

Studier visar att 70 000 ungdomar inte fritt får välja sin partner.

Hedersförtryck och hedersvåld kan handla om allt från vardagliga begränsningar till oskuldskrav och fysiskt våld om en flicka, ibland en pojke, vägrar låta sig skickas till föräldrarnas hemland för att bli bortgift.

Inom hederskulturen finns förhållningsregler och normer över vad som anses vara ett gott uppförande, och vad som är acceptabelt för att vidmakthålla familjens heder.

En central skillnad mellan män och kvinnor i detta normsystem är att kvinnorna ständigt riskerar att få dåligt rykte.

Det är tillräckligt för att familjen ska anse sig ha rätt att ytterligare kontrollera kvinnan, eller ännu värre straffa henne, för att på så sätt vinna tillbaka familjens heder.

De värderingar och normer som familjer med hederskultur bär med sig från sitt hemland krockar i många avseenden med svenska normer och lagar. Det gäller inte minst synen på kvinnan och hennes fri- och rättigheter.

I de fall hedersrelaterad brottslighet uppdagas, utreds och leder till rättegång tillkommer ytterligare komplikationer.

Många unga kvinnor kämpar för att finna sig själva och sin identitet. För de utsatta flickorna finns i dag inte heller något heltäckande stödprogram vare sig på kommunal- eller riksnivå som tar vid där rättegången slutar.

Det måste till aktiva åtgärder på olika nivåer. Sverige ska kunna garantera varje ung flicka och kvinnas frihet från hedersvåld och förtryck. Det vore den rimligaste gåvan den feministiska regeringen kunde ge.

Kristdemokratiska kvinnoförbundet anser att det behövs mer resurser för att motverka hederskultur och att det finns stöd och information för hur kvinnor ska kunna ta sig ur denna mardröm.

Vi vill även att gärningsmannakretsen vidgas vid hedersbrott så att flera medhjälpare som har varit i samförstånd straffas.

Sedan vill vi att kommuner och skolor har enhetliga riktlinjer och samverkar med andra myndigheter om hur de ska agera när det upptäcks att flickor systematiskt bevakas i och efter skolan av släkt eller familj.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som kränker och begränsar människor från grundläggande fri- och rättigheter.

Det är samhällets skyldighet att se till att denna mardröm tar slut.

Hedersförtrycket kommer inte att ta julsemester.

Ämnen du kan följa