Hälsoundersökningarna en framgångsfaktor för folkhälsan

Det sjunkande deltagandet, i kombination med att långt ifrån alla kunnat erbjudas en hälsoundersökning, är oroande, skriver bland andra Jonas Karlberg (V), ordförande i utskottet för primärvård och tandvård.
Det sjunkande deltagandet, i kombination med att långt ifrån alla kunnat erbjudas en hälsoundersökning, är oroande, skriver bland andra Jonas Karlberg (V), ordförande i utskottet för primärvård och tandvård.

För att Västerbottens hälsoundersökningar ska nå ut, och kunna erbjudas till så många som möjligt, behövs det ett aktivt arbete.

Debatt 6 december 2020 12:11
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) startade som ett pilotprojekt 1984.

1990 beslutade Västerbottens läns landsting att införa hälsoundersökningar på alla vårdcentraler. VHU har sedan dess, i mer än 30 år, erbjudit årliga undersökningar för alla 40-, 50- och 60-åringar, cirka 9 500 personer per år.

Vi i utskottet för primärvård och tandvård vill trycka på vikten av att hälsoundersökningarna får ta plats i primärvården.

Det förebyggande arbetet är viktigt och kommer att bli än viktigare.

En pandemi har tvingat fram omprioriteringar, som att under våren och sommaren inte genomföra hälsoundersökningar på många av länets hälsocentraler. Men faktum är att VHU har haft en vikande trend i deltagande under flera år.

Det skulle kunna bero på ointresse från västerbottningarna. Men utifrån vad vi hör, när Västerbottens hälsoundersökningar kommer upp i olika diskussioner, är det svårt att påstå att det beror på ointresse från invånarna.

Brist på personal, eller att personalen behövs för andra uppgifter, kommer ofta upp som förklaring. Det är ett tungt vägande skäl för att se över hur VHU genomförs och om undersökningarna kan göras på annat sätt.

Förutsatt att trenden kan vändas för de åldersgrupper som i dag erbjuds hälsoundersökningar vill vi på sikt se en utökning av VHU till fler åldersgrupper. Det förs en diskussion om att erbjuda hälsoundersökning även till de som fyller 70.

Ett pilotprojekt har genomförts inom regionen. Det visade på ett stort intresse, men också på svårigheten att bemanna upp för att kunna genomföra hälsoundersökningarna.

Det finns inte heller, så vitt vi vet, någon samlad kunskap om vilka västerbottningar som inte kallas, eller vilka som kallas och inte genomför hälsoundersökningen. Det är ett problem i sig.

Sociala förutsättningar och ekonomi påverkar hälsa. Effekten för samhället och individen blir störst om vi kan nå de som har sämre förutsättningar att vara aktiva, de som har sämre förutsättningar att i sin vardag att göra bra val för sin hälsa.

För att Västerbottens hälsoundersökningar ska nå ut, och kunna erbjudas till så många som möjligt, behövs det ett aktivt arbete, inte bara på hälsocentralerna utan också från politiker och ledande tjänstepersoner i Region Västerbotten.

Att få råd och hjälp om hur man tar hand om sin hälsa sparar inte bara pengar för sjukvården.

Det sparar också mänskligt lidande och förlänger liv.

Den uppföljning av Västerbottens hälsoundersökningar som gjordes 2015 kom fram till att VHU, mellan 1990 och 2006, minskade dödligheten jämfört med riket med 587 personer i gruppen som deltagit i hälsoundersökningen.

Trots att lite mindre än hälften inte deltog.

Bakom minskningen i dödlighet ligger också mängder av uteblivet lidande, i form av sjuklighet och en försvårad vardag på grund av övervikt, diabetes, hjärt- kärlproblem, stroke och andra hinder för en bra vardag.

Västerbottens hälsoundersökningar har också bidragit med en unik databas med över 30 års insamlade uppgifter från invånare i Västerbotten. För den som vill bedriva forskning om folkhälsa är det en unik resurs.

Västerbotten har en offentlig databas som kan visa att 40-åriga män har lagt på sig vikt så att de nu har ett genomsnitt på BMI som är högre än 60-åriga mäns för 30 år sedan, och att 50- och 60-åriga män numera har samma genomsnitt på BMI.

Att andelen normalviktiga bland deltagarna gått från 54 procent 1990 till 37 procent 2018, och att andelen underviktiga bland deltagarna i princip är oförändrat på en procent.

VHU-data visar också att andelen som definierar sig själva som mycket fysiskt aktiva mer än fördubblats på 30 år. Från 16 till 37 procent. Det går också att utläsa hur rökningen minskat, snusning ökat och hur föreningsaktivitet ändrats över tid.

För politiker och andra beslutsfattare ger Västerbottens hälsoundersökningar kunskap om hur hälsan utvecklas på befolkningsnivå inom ett antal viktiga områden.

För att ge ett aktuellt exempel på hur VHU indirekt påverkar vårdbehovet, både som grupp och individuellt, kan vi ta upp den pågående covid-19-pandemin.

Utöver ålder och pågående sjukdom eller behandling för allvarliga sjukdomar, till exempel cancer, är hjärt-kärl-sjukdomar, övervikt och fetma identifierade riskfaktorer.

Övervikt och fetma definieras dessutom som en oberoende riskfaktor. En inte helt orimlig gissning är att vi via VHU kommer att kunna se effekterna på folkhälsan och hälsomarkörer under åren som kommer.

Längs vägen har Västerbottens hälsoundersökningar genomgått förändringar.

Mellan 1990 och 1995 var 30-åringar inbjudna att göra en hälsoundersökning. Men ekonomiska skäl satte stopp.

Sedan 1990 har den långsiktiga trenden varit att deltagandet ökat, från som lägst 52 procent 1991 till som mest 73 procent 2011. För att de senaste åren ha börjat minska igen.

Minskningen i deltagande har flera orsaker. Hälsocentraler har inte hunnit kalla alla som varit aktuella för en hälsoundersökning. I några fall har hälsocentraler valt bort VHU med hänvisning till bemanningsproblem.

I år har Västerbottens hälsoundersökningar inte kunnat genomföras som vanligt.

Det sjunkande deltagandet, i kombination med att långt ifrån alla kunnat erbjudas att genomföra sina VHU är oroande.

Ämnen du kan följa