Samtidigt som förutsättningarna för den gröna omställningen finns i Västerbottens inland ser vi hur ekonomiska och sociala klyftor växer när resurser och investeringar koncentreras till städer som Umeå och Skellefteå. Mindre orter lämnas med nedlagda samhällsfunktioner och minskande befolkning.

Detta är en utveckling som måste vändas genom politiska beslut. Det behövs en politik där hela länet får tillgång till en stark offentlig sektor. Människor ska kunna bo kvar och bygga sina liv även på landsbygden. Riktade statliga satsningar krävs för att finansiera välfärd och service.

Det har under en längre tid varit svårt att finansiera det mest basala som vård, skola och infrastruktur i landets mer glest befolkade delar. Lokalpolitiker från vänster till höger, ofta i samarbete över blockgränserna, slår knut på sig själva för att upprätthålla lagstadgade krav på samhällsservice.

Då har vi inte ens börjat prata om förutsättningarna att bevara den nedläggningshotade kulturskolan, rusta upp det fuktskadade badhuset eller att det ska finnas en gemensam matsal på äldreboendet. En självklarhet att fibern är framdragen, att det finns täckning för telefonerna och att vägbelysningen fungerar.

Vi måste arbeta för att Region Västerbotten finns i hela länet. Hälso- och sjukvård är en självklarhet men regional utveckling kan och ska finnas närvarande i hela länet och regionen måste vara en god arbetsgivare.

Genom att satsa på hela Västerbotten kan vi få ett län som blomstrar och inte bara blir en resursbank för resten av Sverige. Samtidigt måste vi våga föra en debatt om kommunal utjämning, skattesystem och återbäring på landsbygdens tillgångar.

Vi behöver hitta en finansieringsmodell för en jämlik välfärd över hela landet. Den diskussionen måste börja nu.

Lilian Nilsson (V), ledamot i Regionala utvecklingsnämnden

Lennart Gustavsson (V), andre vice ordförande i Regionala utvecklingsnämnden

Jamshed Molki (V), ersättare i Regionala utvecklingsnämnden