Enligt Reportrar utan gränser står den oberoende journalistiken inför oerhörda utmaningar.

Det avser den utslagna finansieringsmodellen, med annonsintäkter som uteblir, den digitala omställningen, upptrappningen av geopolitiska kriser och inskränkningar av demokratiska friheter.

Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2020 ger en ögonblicksbild av pressfrihetssituationen som rör bland annat medias oberoende, lagstiftningskvalitet och säkerheten för journalister i varje land och region.

2019 rankades Sverige på tredje plats i världen men har åkt ner en placering. Skälet är undersökningen som visar att en tredjedel av landets journalistkår anger att de i sitt yrke utsätts för hat och hot. Trakasserier på social media leder till att många begår självcensur och undviker att skriva om vissa politiska teman för att undgå att bli uthängd.

När utövare av samhällsnyttiga funktioner utsätts för hot och trakasserier utgör det inte bara ett angrepp på dem som personer, utan i förlängningen det demokratiska samhället.

Den 1 januari 2020 trädde det nya brottet ”Sabotage mot blåljusverksamhet” i kraft. Gärningen att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulansvården i tjänst är numera straffbelagt.

Mot den bakgrunden har det förts fram att även andra samhällsviktiga funktioner behöver ett särskilt straffrättsligt skydd.

De som utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen för yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet, ska inte behöva begå självcensur eller undgå att förmedla samhällsviktig information.

Brottsliga angrepp mot journalister kan i förlängningen försvaga demokratin.

Det finns därför ett starkt samhällsintresse av att människor känner trygghet i att kunna kommunicera, förmedla nyheter samt delta i samhällsdebatten och i det fria åsiktsutbytet utan att deras personliga integritet på olika sätt angrips.

Förra veckan tillsatte regeringen därför en särskild utredare som ges i uppdrag att analysera och ta ställning till hur ett förstärkt straffrättsligt skydd ska utformas för vissa samhällsnyttiga funktioner.

Därtill ska utredaren ta ställning till om det finns behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen för yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet.

Vi välkomnar därmed en efterlängtad utredning och ser fram emot att förstärka skyddet för Sveriges journalister.