Från a-kassa till b-kassa på 40 år

Under valrörelsen kom det politiska förslag om att sänka a-kassan. Men arbetslöshetsförsäkringen har urholkats under lång tid och svensk a-kassa ligger närmare botten än toppen i EU. A-kassan har blivit en b-kassa.

– "Att a-kassan har urholkats blir ännu tydligare när man blickar ut mot Europa. Statistik från OECD visar att Sverige hamnar på en bottenplacering inom EU", skriver Therese Svanström, ordförande TCO.

– "Att a-kassan har urholkats blir ännu tydligare när man blickar ut mot Europa. Statistik från OECD visar att Sverige hamnar på en bottenplacering inom EU", skriver Therese Svanström, ordförande TCO.

Foto:

Debatt2022-09-18 20:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

A-kassan är en omställningsförsäkring som syftar till att den som blir arbetslös ska söka nytt jobb och samtidigt klara sin ekonomi. För de allra flesta är det en begränsad period. 

Arbetslöshetsförsäkringen var tänkt att ge 80 procent av den tidigare lönen. Men i en rapport visar TCO att ersättningen i a-kassan har urholkats jämfört med lönenivån de senaste 40 åren. Det gäller både för det ordinarie regelverket och för det temporärt höjda taket i a-kassan som infördes under pandemin och som gäller fram till 2023. 

Med det ordinarie regelverket får bara drygt 15 procent av de heltidsarbetande 80 procent av den tidigare lönen. Bland tjänstemän är det ännu färre – knappt 8 procent. Trenden de senaste åren har dessutom varit att andelen minskar.

Med det ordinarie regelverket ger a-kassan som mest 14 000 kronor per månad efter skatt. 

I en undersökning som Novus utfört åt TCO uppger 79 procent av de förvärvsarbetande att det skulle göra stor eller mycket stor skillnad för ekonomin om deras inkomst sänks till 14 000 kronor i månaden. 

Då skulle varannan behöva dra ned på kostnader för mat och 13 procent skulle behöva byta bostad. Bland dem som har barn hemma så skulle nästan tre av tio behöva dra ned på barnens utgifter. Till exempel fritidsaktiviteter.

Att a-kassan har urholkats blir ännu tydligare när man blickar ut mot Europa. Statistik från OECD visar att Sverige hamnar på en bottenplacering inom EU. 

På plats 21 av 27, när det gäller ersättningen från a-kassa. Det gäller för det ordinarie regelverket. Men trots den temporära höjningen av a-kassan är Sverige sämre än EU:s genomsnitt. 

Vi har en arbetsmarknad som moderniseras och utvecklas snabbt – nya jobb skapas och gamla försvinner. Trygghetssystem som a-kassan ska säkra att det finns tid och ekonomiska förutsättningar att ställa om. 

Om den tryggheten inte längre finns riskerar vi att få en stel och omodern arbetsmarknad.  

Mot bakgrund av den urholkning som skett är det inte en rimlig slutsats, att a-kassan ska sänkas. Vi behöver tvärtom stärka a-kassan. 

Den temporära höjning av taket i a-kassan som gjordes under pandemin måste permanentas och taket räknas upp i takt med löneutvecklingen, annars kommer a-kassans urholkning att fortsätta. 

Sveriges a-kassa ska inte vara en b-kassa. Vi behöver en a-kassa värd namnet.

Therese Svanström, ordförande TCO