Framtidens bränder är dagens ansvar

Vi måste ta människors oro för ett varmare klimat med ihållande värmeböljor och bränder på allvar.

Vi ser mer eller mindre dagligen hur bränderna rasar utom kontroll.

Vi ser mer eller mindre dagligen hur bränderna rasar utom kontroll.

Foto: Alba Sotelo/AP Photo/TT

Debatt2020-09-29 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Väderkartan över Sverige har lyst brandrött stora delar av sommaren.

Det har varit mycket varmare än normalt.

Globalt sett var första halvåret 2020 ett av de varmaste som uppmätts.

Än går det att förhindra de värsta klimatförändringarna. Men vi måste också anpassa oss till ett förändrat klimat.

Det har de flesta av oss förstått; fler än åtta av tio anser det sannolikt att Sverige kommer uppleva varmare klimat i framtiden, enligt en opinionsundersökning från Novus.

Mer än varannan är oroad över att framtida värmeböljor kommer att påverka en själv negativt.

Tre av fyra svenskar är oroade för ökad brandrisk som en effekt av ett förändrat klimat.

Det är en stark signal till samhället att i bred samverkan se över byggnader utifrån brandsäkerhetsperspektiv, förbättra möjligheten att släcka eldsvådor djupt inne i svåråtkomliga skogar, förstärka och utvidga brandgator och mycket annat som både minskar risken för bränder och konsekvenserna när de inträffar.

Nästan lika många är oroade för att värmeböljor ska leda till vattenbrist.

Att vi främst oroar oss för bränder och vattenbrist beror troligen på att vi har sommarens hetta i färskt minne, och att vi dagligen ser hur bränderna rasar bland annat i Kalifornien.

Tyvärr har vi också anledning att oroa oss för vår egen hälsa. Vetenskapsakademiernas gemensamma organ i Europa, EASAC, förutspår att redan två graders temperaturhöjning ger en ökad förtida dödlighet på 130 000 personer per år.

Ett par år av hetta och torka räcker för att mycket av det som vi i dag tar för givet blir dyra bristvaror – eller inte alls finns att tillgå. Konsekvenserna blir stora för hushållen och för jordbruket. Därför behöver vi planera för andra odlingsmetoder, andra grödor och förändrade matvanor. Genom att göra det tidigt och genomtänkt minimeras uppoffringen.

Vår opinionsundersökning om värmeböljor visar att bara två procent bedömer att ett varmare klimat skulle vara mycket positivt. Det är en viktig signal till våra beslutsfattare.

Att hejda klimatförändringarna är vår tids stora uppgift, preciserat i det globala Parisavtalet, i EU:s gröna giv, i de svenska klimatmålen och i lokala klimatmål i kommuner och I företag.

Men vi måste också ta människors oro för ett varmare klimat med ihållande värmeböljor på allvar genom att gemensamt mildra konsekvenserna av de klimatförändringar som redan sker.