Försörjningskravet – högre än Skelleftebornas löner

Regeringen kräver att utomeuropeiska arbetare tjänar 28 480 kronor i månaden för att få arbetstillstånd i Sverige idag, och planerar att höja gränsen till närmare 36 000 kronor. Det är mer än vad de flesta i Skellefteå tjänar, och kravet slår hårt mot både offentlig sektor, privat näringsliv och den positiva utveckling som norra Sverige sett de senaste åren.

”Nu när Northvolt varslat ställer försörjningskraven till ännu mer problem. Uppsagda utomeuropeiska arbetare har tre månader på sig att hitta ett nytt jobb som når upp till försörjningskravets lönenivå, annars måste de lämna landet.”

”Nu när Northvolt varslat ställer försörjningskraven till ännu mer problem. Uppsagda utomeuropeiska arbetare har tre månader på sig att hitta ett nytt jobb som når upp till försörjningskravets lönenivå, annars måste de lämna landet.”

Foto: Magnus Lejhall/TT

Debatt2024-10-25 06:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Redan innan varslen kom flaggade industrierna för att det nya lönekravet skulle bli för högt och göra det svårt för dem att behålla och rekrytera personal. Nu när Northvolt varslat ställer försörjningskraven till ännu mer problem. Uppsagda utomeuropeiska arbetare har tre månader på sig att hitta ett nytt jobb som når upp till försörjningskravets lönenivå, annars måste de lämna landet. Detta trots att de besitter värdefull kompetens som Sverige och Europa kommer behöva för att bryta fossilberoendet, ställa om industrin och minska sårbarheten och beroendet av batteriteknik från Kina. 

Dessutom behövs arbetskraften i andra verksamheter. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer hårt för att fånga upp de personer som varslas men lönerna i kommunen når inte upp till de nivåer som krävs. Idag är medellönen för ett vårdbiträde i Skellefteå 25 561 kronor i månaden. Hur önskvärt det än vore att höja för alla som arbetar hårt inom offentlig sektor så finns inte de resurserna. 

Vi i Miljöpartiet de gröna har vid upprepade tillfällen kritiserat regeringens höjda försörjningskrav. I kommunpolitiken, och i Norran har vi tidigare påtalat de lokala effekterna. I riksdagen driver vi flera förslag:

  • Förläng omställningsperioden som arbetskraftsinvandrare har på sig att hitta ett nytt jobb till sex månader 
  • Avskaffa de godtyckliga lönegränserna som kräver betydligt högre löner än vad svenska medborgare förväntas klara sig på
  • Det bör bli möjligt för arbetskraftsinvandrare att byta arbetsgivare och yrke, även under den första tillståndsperioden
  • Det bör vara möjligt att ha flera arbetsgivare samtidigt 
  • Inrätta en servicefunktion för att framför allt små och medelstora företag ska få hjälp att göra rätt när de anställer personer från länder utanför Europa
  • Arbetskraftsinvandrare bör ges möjlighet att resa ut ur Sverige även under den period en förlängningsansökan handläggs
  • Låt möjligheten för asylsökande att göra ett så kallat spårbyte och istället söka arbetstillstånd finnas kvar. 

Nyligen besökte arbetsmarknadsministern Skellefteå, och det tycks nu äntligen omöjligt för regeringen att blunda för de många problemen med det höjda försörjningskravet. Men trots det lämnade ministern inga löften om åtgärder. Nu ställs frågan på sin spets: Är det viktigare för regeringen att visa sig tuffa mot invandring än att värna Sveriges konkurrenskraft och omställning? Om svaret är nej är regeringen välkomna att använda våra förslag. 

Elin Söderberg (MP), riksdagsledamot från Västerbotten och klimatpolitisk talesperson

Linnea Öhman (MP), gruppledare, Skellefteå