Förslaget kan bli ett dråpslag mot äldre i glesbygd

Läkemedelsverkets föreslår krav på identifiering vid läkemedelsleverans. Om detta genomförs riskerar äldre och sjuka i glesbygd drabbas hårt, och mer än hälften av de kunder som i dag beställer läkemedel genom e-handel tvingas byta till oönskade leveranssätt.

"Alternativet till hemleverans via postlådan är att kunden vid mottagande ska tvingas legitimera sig ännu en gång, och dessutom personligen kvittera leveransen."

"Alternativet till hemleverans via postlådan är att kunden vid mottagande ska tvingas legitimera sig ännu en gång, och dessutom personligen kvittera leveransen."

Foto: Erik Simander/TT

Debatt2023-01-16 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Läkemedelsverkets anser att leverans av läkemedel från e-handelsapotek till konsumenterna via postlådan är ett osäkert leveranssätt. I tidskriften Läkemedelsvärlden hävdar myndigheten att försändelser kommit på avvägar och hamnat hos fel person, varit skadade när de kommit fram eller blivit uppbrutna och tömda på innehåll.

Vi vänder oss starkt emot att detta skulle vara ett stort problem och menar att antalet fall av brister rimligen bör ställas i relation till den förkrossande majoriteten av lyckade, snabba och säkra leveranser som görs varje dag. Läkemedelsverket underbygger inte sitt förslag på något sätt, och redovisar inte siffror där de visar problemets paritet i jämförelse med antalet med leveranser.

Vi har dock siffrorna som visar att Läkemedelsverket med sitt förslag försöker laga någonting som inte är trasigt. I Sveriges Apoteksförenings remissvar till förslaget kan vi visa på att det handlar om extremt få fall; uppskattat för hela branschen är problemen enbart enstaka tiondels promille av alla försändelser.

Alternativet till hemleverans via postlådan är att kunden vid mottagande ska tvingas legitimera sig ännu en gång, och dessutom personligen kvittera leveransen. Detta alternativ kräver tidspassning, eller att kunden själv hämtar sin leverans hos ombud. Båda dessa är dyrare leveranssätt som också minskar kundernas valmöjligheter. Att tvingas hämta sin leverans hos utlämningsställe kan på landsbygden handla om 10–20 mil hemifrån. Detta är knappast ett alternativ för den som saknar bil, är för sjuk eller gammal för att köra, eller saknar anhöriga som kan hjälpa till.

I en perfekt värld så hade vi haft en fungerande, säker och effektiv distributionskedja där staten tog ansvar för brev- och försändelseutdelning till alla hem i landet. Så är som bekant inte längre fallet, vilket har gett upphov till helt nya logistik- och distributionstjänster, som fyller luckan som statens bristande åtagande skapat.

När PostNord upphörde att dela ut tidningar varje dag till prenumeranter, tvingades medieföretagen skapa nya lösningar för ekonomiskt och miljömässigt hållbar och säker distribution. En av lösningarna var kombinationserbjudanden om utdelning av såväl dagspress som e-handelsprodukter, däribland läkemedel. En kombinationslösning som starkt ekonomiskt bidrar till att papperstidningen fortsatt kan delas ut till de allt färre, mest äldre, kunder som har den tryckta tidningen som enda nyhetskälla. Den miljömässiga fördelen som är kopplad till att nyttja en redan befintlig distributionsstruktur för ytterligare leveranser är också betydande.

En stark poäng i sammanhanget är att många av de som efterfrågar dagliga papperstidningar är äldre och sjuka i glesbygd. Med andra ord: samma grupper som också fått tillvaron underlättad av att kunna beställa läkemedel via nätet och fått den levererad hem.

Sammanfattningsvis anser vi att Läkemedelsverkets förslag är onödigt och dåligt underbyggt. Vi har i dag en säker, effektiv och väl fungerande leveranskedja som är särskilt värdefull för äldre i glesbygd.