Varför får jag inte träffa samma läkare?
Det är en fråga som vi ofta får från patienterna.
Relationen patient-läkarkontinuitet är en förutsättning för god sjukvård och lägre kostnader. Försämringen är ett systemfel som ignorerats, till och med uppmuntrats av nuvarande administration.
Kollapsen av husläkarsystemet var startpunkten. Det andra var breddgenomförandet av New Public Management (NPM) .
Stuprörsstyrning, manualer och ekonomisk följsamhet blev överordnat.
En landstingsdirektör hävdade till och med att ”ekonomin stod över sjukvårdslagen”. Patienterna skulle bli kunder och ”bjudas ut till lägstbjudande på en köp-sälj-marknad”.
Företagsinspirerat tänkande sågs som en frälsare för vården. Dyra konsulter, utan insikt om grundläggande värden i patient-läkarrelationen, anlitades.
Hur kunde NPM få ett så starkt fäste?
Elisabet Gerle, etikprofessor, menade nyligen (Svenska Dagbladet 5/3 2021) att både politikens höger och vänster var positiva till NPM som styrform. Vänstern ville reducera gammal tjänstemannaelit och ekonomikontroll, och högern ville minska statlig kontroll.
Men kostnadsnyttan uteblev och följdes av tröstlösa sparbeting. Administrationen växte. Meningslös administrativ pappersproduktion, med åtföljande underminering av vårdprofessionerna, växte fram.
Kritiskt tänkande, egna initiativ, omdöme och förnuft motarbetas och dödas effektivt i stela administrativa rutiner. En tystnadens kultur breder ut sig. Region Västerbotten är tyvärr inget undantag.
De allvarligaste konsekvenserna är en hård press på sjukvården, nedskärningar, färre vårdplatser och ekonomiskt underskott.
Det är hög tid att rensa ut NPM som styrmedel, satsa på kontinuitet, etik och tillit till medicinskt professionellt ledarskap.
Sjukvårdsledningen måste ta personalsituationen på största allvar och inte bara slå ifrån sig när det kommer kritik.
Utan sjukvårdspersonal blir det ingen sjukvård. Om man får med sig personalen går det att eliminera vårdköerna. Men då måste den förlamande administrativa styrningen upphöra.