I ädelreformens spår råder det ofta brist på tillräcklig medicinsk vård på våra äldreboenden.
Vi har på vägen mot dagens kommunalt styrda äldreomsorg tappat adekvat medicinsk kompetens. Det är dock fullt möjligt att i större utsträckning än i dag tillgodose de äldres behov av sjukvård.
Läkemedel som kan lindra andnöd, smärta och ångest under livets sista dagar och timmar måste finnas tillgängliga för de äldre som behöver det.
För de som i dag slutar sina liv på ett äldreboende ska det självklart finnas både rätt medicinsk utrustning, och personal med kompetens att använda den.
Om andnöd, till följd av exempelvis covid-19, lunginflammation eller hjärtsvikt, tillstöter ska något så grundläggande som syrgas självklart finnas att tillgå.
I dag är det kommunen som ansvarar för att tillhandahålla en god hälso- och sjukvård vid äldreboenden. Kommunerna har emellertid inte några egna anställda läkare. Det är regionen som ska bistå med läkarkontakt.
Ädelreformen genomfördes för att förbättra omsorgen och vården för våra äldre. Och för att se hela människan.
Tanken var god, men innebär samtidigt att huvudmän för de olika insatserna inte är densamma, vilket krånglar till det som skulle förenklas. I dag kan det till och med vara så att läkaren inte ens träffar personen utan tar beslut över telefon.
Medicinska behandlingar på det kommunalt/privat drivna äldreboendet ska ordineras av en läkare. Den äldre ska sedan få stöd av sjuksköterska på äldreboendet för att kunna tillgodogöra sig behandlingen.
Det finns dock ett mycket begränsat antal personer på äldreboendena som har rätt kompetens och utbildning för att sätta exempelvis dropp eller utföra annan medicinsk vård.
Vi sverigedemokrater anser att rätt utbildad och kompetent personal, samt medicinsk utrustning, som syrgas, dropp och intravenös antibiotikabehandling, ska finnas tillgänglig på äldreboenden.
Först då kan äldre, som är i behov av sjukvård, få ett bättre hälsotillstånd och mer tid med nära och kära.
Först då har vi ett värdigt bemötande.