”För Sverige – i tiden” klingar onekligen falskt

Tronarvinge är något du föds till och som leder till rollen som statschef utan krav på särskild kompetens eller förmåga.

"Kungen själv är nummer fem i en syskonskara som först bestod av enbart flickor."

"Kungen själv är nummer fem i en syskonskara som först bestod av enbart flickor."

Foto: Mikael Fritzon/TT

Debatt2023-01-11 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Du föds och fostras till något som präglar hela ditt liv. Du får ett inflytande och en upphöjd roll med undersåtar som aldrig fått säga till om du är rätt person att företräda dem.

Det blev stor uppmärksamhet kring kungens uttalande i SVT dokumentären ”De sista kungarna” om hans upplevda kris i samband med grundlagsändringen som möjliggjorde kvinnlig tronföljd. Kungen anser det vara orättfärdigt att hans förstfödde son fråntogs sin lott i tronföljden när den förstfödda dottern gled in från höger och norpade kronan. 

Att han var skeptisk då kände vi till. Att han fortfarande verkar stött över det förvånar kanske mer. Eller gör det verkligen det? Kungen själv är nummer fem i en syskonskara som först bestod av enbart flickor. Hans ankomst till världen präglades av ett från början bestämt uppdrag. Han var gossen som behövdes för att bevara monarkin. Han föddes med förväntningar och hade givetvis detsamma för sina barn.

Kungen är inte bara ett barn av sin tid. Han är också ett barn av en institution där normer och regler inte är i samklang med samhället i övrigt. Att hans värld omskakas när dessa normer och traditioner bryts är inte så märkligt, även om en grundlagsändring inte kommer utan förvarning. 

Kungen antyder det svåra i att förklara detta för barnen. Som förälder borde det väl vara enklare att förklara att den förstfödda ärver tronen än att försöka sig på att förklara medfödd lämplighet utifrån kön. Dessutom talar vi om en ändring som drabbade småbarn. En grundlagsändring som möjliggjorde lika villkor för män och kvinnor inom kungahuset och hans egen familj. Som förälder borde den likvärdigheten glädja. Som statschef i ett modernt samhälle än mer. 

Valspråket ”För Sverige – i tiden” klingar onekligen falskt i relation till hans förhållningssätt. Fyrtio år räckte inte för att försonas med ändringen. För monarkin vilar på uråldriga traditioner med snäva normer som bevisligen inte förändras i takt med samhället. Monarkin ger privilegier för några få under en hel livstid. Det privilegiet borde avskaffas och statschefen ska tillsättas i val snarare än i förlossningssal.