Varje år lämnar det svenska skogsbruket kvar stora mängder avverkningsrester som multnar i skogen.

I stället skulle dessa rester kunna ge elproduktion, eller biodrivmedel som ersätter fossil bensin eller diesel.

Det finns mycket att hämta utan att äventyra den biologiska mångfalden.

Skogsindustrin avverkar träd som blir sågtimmer och pappersmassa. Den koldioxid som trädet tagit upp ur luften lagras i träprodukter, som fungerar som kolsänka.

Men när vi skördar träd lämnas avverkningsrester kvar i skogen i form av grenar, toppar och stubbar.

När dessa rester bryts ner släpper de ut lika mycket koldioxid som de annars kunnat ersätta i form av fossila drivmedel eller kol och olja i industrin.

Energimängden i de restprodukter som blir kvar i skogen är stora, 138 TWh per år för hela Sverige. Det kan jämföras med energianvändningen i de svenska vägtransporterna som 2018 var 92 TWh.

Det vore bättre för både klimatet och sysselsättningen på landsbygden om vi använde mer av dessa restprodukter till att i stället producera drivmedel, el och värme.

Vi menar att det är rimligt att ta ut ungefär 60 TWh mer avverkningsrester än i dag. Då har vi tagit hänsyn till att vi inte vill äventyra den biologiska mångfalden eller näringstillgången i skogen.

Den mängd vi lämnar räcker för svampar och insekter samtidigt som den tillvaratagna biomassan bidrar till att motverka klimatförändringen.

Utöver dagens användning av skogsbränslen för värme och el finns i Västerbotten ungefär 6 250 GWh ytterligare att använda, enligt forskningsinstitutet Skogforsk.

Det direkta utbytet av drivmedel från flis från skogsrester är ganska lågt, men eftersom vi redan använder mycket bioenergi för värmeproduktion kan vi till exempel kombinera så kallad pyrolys med el- och värmeproduktion, vilket bland annat träindustriföretaget Setra gör i Gävle.

På så sätt kan 60 TWh extra skogsbränslen användas till drivmedel till en stor del av vägtransporterna, producera el med biokraft för att minska effektbristen i städerna samt minska eventuella energiförluster genom att ta tillvara spillvärme.

Många pratar om att biobränslena inte räcker till.

Vi menar tvärtom att efterfrågan är för låg och att vi inte har brist på biomassa.

Vi kan ta tillvara mer restprodukter och tillverka biodrivmedel och kraftvärme.

Då kan vi klara av både klimatomställningen och skapa sysselsättning i Västerbotten och i resten av landet.