För att omstarten ska lyckas behövs lokala perspektiv

Det behövs ett företagsklimat som stärker den lokala innovationskraften, skriver Christer Asplund och Peter Nygårds från nätverket Svenska industrikommuner.
Det behövs ett företagsklimat som stärker den lokala innovationskraften, skriver Christer Asplund och Peter Nygårds från nätverket Svenska industrikommuner.

Fokuserade satsningar och näringspolitiskt engagemang kan ge en kraftig utväxling när Sverige ska återhämta sig efter pandemin.

Debatt 6 december 2020 14:48
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige försöker rusta sig för en tid efter coronapandemin.

Många förslag på åtgärder har presenterats.

De politiska partierna, intresseorganisationer och akademi har alla lagt fram förslag som syftar till en snabb återhämtning.

Förslagen finns i huvudsak på makronivå.

Det behövs också ett lokalt/regionalt perspektiv.

Omstartskommissionens ordförande Klas Eklund har dessbättre satt ett kompletterande fokus på åtgärder på det lokala planet. Nu handlar det om aktiviteter för att bygga innovativa lokala och regionala värdekedjor.

Företagen måste, enligt Klas Eklund, ges bättre möjligheter att utveckla och testa ny teknik snabbare och i verkliga förhållanden: ”Testningen går för långsamt och hämmas av byråkratiska tillståndsprocesser”.

Man går så långt som att föreslå ”regulatoriska frizoner”.

Systemdemonstratorer är ett annat lanserat begrepp som syftar till att visa upp att värdekedjan verkligen fungerar.

Denna syn rimmar väl med den diskussion som förs inom nätverket Svenska Industrikommuner.

Vi känner igen oss i upplevelsen av byråkratiska hinder, manifesterade i till exempel orimliga ansökningsprocedurer som försvårar för många små och medelstora företag att ens försöka komma in i ansökningsvärldens excentriska terminologi.

Med på resan finns också mer subtila byråkratiska attityder som hindrar innovationsprojekt att slå rot. Hindr av denna typ kan uttryckas som: ”Så har vi aldrig gjort förut” eller ”Någon annan får ta risken med det nya.”

Det som behövs är ett företagsklimat som stärker den lokala innovationskraften, och där det finns tydliga incitament för ett omstartstänkande och för att utveckla systemdemonstratorer.

Detta kräver ett lokalt ledarskap som förenar den offentliga sektorns förutsättningsskapande med den privata sektorns entreprenörer. Det finns många potentiella systemdemonstratorer där svensk industri kan visa framfötterna.

Låt oss illustrera med den omstartseffekt som skulle kunna hänga samman med en bred och djup satsning på lokal vätgasproduktion och lokala/regionala nyttjare av den producerade energin.

Värdekedjan innehåller vätgas för industriella ändamål för till exempel transportsektorn: lastbilar, personbilar, bussar, tåg, och båtar. Konsten är att skala upp denna förnyelse. Det kräver ett aktivt samspel mellan politik och näringsliv.

I Mariestads Electrivillage finns redan en mindre systemdemonstrator, som med gemensamma insatser kan få en stor genombrottsroll i Europa. Även de positiva sysselsättningseffekterna kan vara påtagliga.

Det kan gälla till exempel Volvos vätgasambitioner för lastbilar, tågtillverkare i Västerås, lantbruket, energiförsörjning i fastigheter i många kommuner. Utmaningen är att komma igång med fler djärva demonstratorer.

Motsvarande systemdemonstrartorer kan hittas i många lokala projekt: det ”grönas stålet”, med aktörer som SSAB, LKAB och Vattenfall i Luleå, Oxelösund och Borlänge, materialteknik i Sandviken och i Bergslagen, textilåtervinning i Kristinehamn och Vänersborg, energilagring i Skellefteå, nya digitaliserade tjänster i Gislaved, livslångt lärande och distansutbildning via digital teknik på mängder med platser, utveckling av 5G och andra mobila tekniska system i Lund och i Stockholm, 3D i Karlskoga och Finspång, gaming i Skövde, automatisering/robotisering i Västerås, självstyrande fordon i Göteborg, husbyggnad med nya byggmetoder i Piteå, nya kombinationer av trämaterial och smarta hus på flera platser i Småland, miljövänliga bränslen i Lysekil och Örnsköldsvik, life science i Göteborg, Malmö/Lund och Stockholm, nya miljövänliga gruvor på flera platser i Norrland, livsmedel i Götene.

Pandemin har också visat hur den lokala/regionala maten kan få inspiration från till exempel Måltidsakademin i Grythyttan. Den röda tråden är egentligen den lokala specialiseringen och den kortare värdekedjan.

Tack och lov kan listan göras mycket längre. Därmed finns också en bas som kan ge näring åt en omstartsstrategi med nationell räckvidd.

Men då måste näringspolitiken se de lokala initiativen och hur dessa kan stöttas för att växa sig starka och lönsamma.

I var och en av dessa klusterliknande platser finns behov av systemdemonstratorer och en energisk kraftsamling. Mer av fokuserade satsningar och näringspolitiskt engagemang kan ge en kraftig utväxling.

Då kan Sverige inte bara genomföra en omstart, utan också växla upp i en innovations- och entreprenöriellt ledd utveckling mot ett hållbart samhälle.

Det är denna inriktning som staten behöver stimulera vid sidan av de makroekonomiska satsningarna.

Ämnen du kan följa